INNEHÅLLSFÖRTECKNING...................................................................................................... 2

INLEDNING........................................................................................................................... 4

1. FÖRSKOLAN

1.1. Förskoleundervisningens grunder och verksamhetsidé............................................ 6

1.2. Beskrivning av förskoleundervisningens pedagogiska verksamhetsmiljö.................... 6

1.3. Målen för Kronoby kommuns förskola................................................................... 7

1.4. Det pedagogiska innehållet och förverkligandet av förskoleundervisningen................ 7

1.5. Barn med behov av särskilt stöd......................................................................... 10

1.6. Barn med främmande språk och kultur................................................................ 10

1.7. Samarbete med skola, dagklubb och familjedagvård............................................ 11

1.8. Samarbete med hemmen.................................................................................. 11

1.9. Övrigt samarbete.............................................................................................. 11

1.10. Elevvården....................................................................................................... 11

1.11. Förskoleundervisningen i sammansatta grupper................................................... 11

1.12. Plan för barnets förskoleundervisning.................................................................. 11

1.13. Uppföljning av barnets utveckling och inlärning, utvärdering

samt information till hemmen............................................................................. 12

1.14. Intyg för de barn som deltar i förskoleundervisning.............................................. 12

1.15. Utvärdering och förverkligande av läroplanen....................................................... 12

1.16. Kontinuerlig utveckling av läroplanen................................................................... 12

DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN (åk 1 – 9)

2. UTGÅNGSPUNKTER

2.1. Värdegrund...................................................................................................... 14

2.2. Lokal identitet................................................................................................... 14

2.3. Skolornas verksamhetsidéer och mål för fostran och utbildning (skolvis)................. 15

3. GENOMFÖRANDET AV UNDERVISNINGEN

3.1. Synen på kunskap och lärande .......................................................................... 16

3.2. Den pedagogiska miljön..................................................................................... 16

3.3. Verksamhetskulturen......................................................................................... 17

3.4. Arbetsmetoder................................................................................................. 17

3.5. IT-strategi (skolvis)........................................................................................... 18

3.6. Timfördelning................................................................................................... 20

4. LÄROÄMNEN

4.1. Modersmål och litteratur.................................................................................... 22

§Modersmål för elever med annat modersmål..................................................... 32

§Svenska som andraspråk................................................................................. 32

4.2. Det andra inhemska språket/Finska.................................................................... 36

§A-finska.......................................................................................................... 37

§Modersmålsinriktad lärokurs............................................................................. 44

§Boktips........................................................................................................... 53

4.3. Främmande språk

§Engelska (frivilligt A-språk)............................................................................... 54

§Franska och tyska (valfria B-språk).................................................................... 60

4.4. Matematik........................................................................................................ 64

4.5. Miljö- och naturkunskap..................................................................................... 76

4.6. Biologi och geografi........................................................................................... 84

4.7. Fysik och kemi.................................................................................................. 94

4.8. Hälsokunskap.................................................................................................. 102

4.9. Religion.......................................................................................................... 106

4.10. Livsåskådningskunskap.................................................................................... 114

4.11. Historia.......................................................................................................... 118

4.12. Samhällslära.................................................................................................. 124

4.13. Musik............................................................................................................. 126

4.14. Bildkonst........................................................................................................ 134

4.15. Slöjd.............................................................................................................. 138

4.16. Gymnastik...................................................................................................... 144

4.17. Huslig ekonomi............................................................................................... 152

4.18. Valfria ämnen................................................................................................. 154

4.19. Elevhandledning.............................................................................................. 158

4.20. Temaområden................................................................................................ 162

1 Att växa som människa.......................................................................... 162

2 Kulturell identitet och internationalism..................................................... 162

3 Kommunikation och mediekunskap.......................................................... 163

4 Deltagande, demokrati och entreprenörskap............................................ 164

5 Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling.................................... 164

6 Trygghet och trafikkunskap.................................................................... 165

7 Människan och teknologin...................................................................... 165

5. STÖDANDE ÅTGÄRDER

5.1. Undervisning av elever i behov av särskilt stöd................................................... 168

5.2. Stödundervisning............................................................................................ 168

5.3. Specialundervisning på deltid........................................................................... 169

5.4. Barn i behov av särskilt stöd inom förskolan....................................................... 169

5.5. Elever som tagits in eller överförts till specialundervisning................................... 169

5.6. Individuell plan för elevens lärande................................................................... 170

5.7. Undervisning av gravt utvecklingsstörda............................................................. 170

5.8. Elevvård......................................................................................................... 171

5.9. Samarbete med förskolan och den övriga grundläggande utbildningen (skolvis)..... 174

5.10. Samarbete mellan hem och skola (skolvis)........................................................ 176

5.11. Samarbete med andra aktörer (skolvis)............................................................. 178

5.12. Plan för motarbetande av mobbning (skolvis)..................................................... 180

5.13. Plan för krissituationer i skolan (skolvis)............................................................ 182

6. BEDÖMNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Bedömningen under studiernas gång................................................................. 184

6.2. Slutbedömningen............................................................................................ 186

6.3. Betyg............................................................................................................. 187

6.4. Utvärderings- och bedömningssystem i Kronoby kommun.................................... 190

6.5. Bedömning av uppförande................................................................................ 191

6.6. Utvärdering och fortgående utveckling av verksamheten...................................... 192

7. BILAGOR

INLEDNING

Läroplanen för förskolan och den grundläggande utbildningen i Kronoby kommun bygger på Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 fastställda av utbildningsstyrelsens direktion. Utbildningsanordnaren, dvs. kommunen, ansvarar för att göra upp och utveckla läroplanen, den kan göras upp så att den innehåller delar som utarbetats kommunvis, regionvis eller skolvis. Läroplanen i Kronoby innehåller också delar som uppgörs skolvis, men som ska godkännas av bildningsnämnden.

Följande beslut ligger till grund för den grundläggande utbildningen i Kronoby.

· lagen om grundläggande utbildning och förordningen om grundläggande utbildning

· statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen

· grunderna för förskolans läroplan och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

· en kommunal läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren

· en årlig arbetsplan som utformas i enlighet med 9 § i förordningen om grundläggande utbildning.

Startskottet för läroplansarbetet skedde 2003. Kommunerna Karleby, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Kronoby etablerade ett samarbete kring läroplansarbetet för årskurserna 3-9. Arbetsgrupperna, bestående av klasslärare och ämneslärare från dessa kommuner, gjorde ett grundarbete för ämnesdelen i åk 3-9. Resultaten från dessa interkommunala grupper fick utgöra grund för det fortsatta arbetet i kommunerna. Under läsåret 2005-2006 fortsatte läroplansarbetet i kommunen med bl.a. ämnesdelen för åk 1-2, värdegrunden och utvärderingsdelen. Förutom lärarna och rektorerna har även representanter för social- och hälsosektorn, hem- och skolföreningar och föräldrar deltagit i utformningen av läroplanen.

Den nya läroplanen omfattar åk 1-9. Förskolans läroplan, som är fastställd av social- och hälsonämnden, finns även med, detta för att betona helhetstänkande inom den grundläggande utbildningen och vikten av samarbete med förskoleundervisningen. Den grundläggande utbildningen i Kronoby från förskolan till och med åk 9 ska uppfattas som en enhetlig helhet.

Lärarna skall i undervisningen följa den läroplan som utbildningsanordnaren fastställt.

Bildningsnämnden godkände läroplanen 7.6.2006. Lektor Tina Lindkvist har ansvarat för sammanställning av materialet, en del textavsnitt och den tekniska layouten.

Kronoby den 7 juni 2006

Leif Jakobsson

Skoldirektör

Läroplanen för förskolan har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av barnträdgårds- och lågstadielärare, specialbarnträdgårdslärare och hälsovårdare utgående från Grunderna i förskoleundervisningens läroplan 2000. År 2004 har läroplanen omarbetats enligt Utbildningsstyrelsens cirkulär 42/011/2003.

1.1 FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS GRUNDER OCH VERKSAMHETSIDÉ

Förskolan är till för alla 6-åringar. Förskoleundervisningen är ingen speciell dag eller stund i daghemmet eller skolan, utan omfattar hela verksamheten. Den ska ge barnet byggstenar för att utveckla sina funktioner, sitt tänkande, sin uttrycksförmåga och sina känslor. I verksamheten värdesätts barnets erfarenheter av sitt eget kunnande och sin egen styrka, individuellt och tillsammans med andra.

I förskoleundervisningen ses barndomen som ett livsskede med ett eget värde.

Läroplanen för förskolan är främst gjord för 6-åringarna, men kan även tillämpas på yngre barn. Förskolan skall bedriva en målinriktad och medvetet planerad pedagogisk verksamhet.

I Kronoby kommun ges förskoleundervisning i alla daghem och i Småbönders skola. Förskoleundervisningen är underställd social- och hälsonämnden.

1.2. BESKRIVNING AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS PEDAGOGISKA VERKSAMHETSMILJÖ

I förskolan skall den pedagogiska miljön inspirera barn till olika typer av verksamhet och handlingar, till utforskande och upptäckter. Den pedagogiska miljöns utformning har därför en stor betydelse för barns lärande.

Den fysiska miljön

§ grupputrymmen, gårdsplan och närmiljö

§ bibliotek, museum, idrottsplan, trafikleder och övriga byggnader som utnyttjas vid inlärning.

§ rörelse-, lek- och inlärningsmaterial

Den sociala miljön

▫ samspel mellan barnen sinsemellan, mellan barn och vuxna, samt inbördes mellan de vuxna

▫ samverkan i olika gruppsituationer

▫ sociala färdigheter övas via lek, problemlösning, spel och annan verksamhet

Den psykiska miljön

▫ glad, öppen, trygg och sporrande atmosfär

Den emotionella miljön

▫ behaglig, accepterande och uppmuntrande atmosfär där kommunikation med och utan ord stöder varandra

▫ gemensam värdegrund, gemensamma mål och samarbete bland personalen som har hand om barnet

Den kognitiva miljön

▫ en inlärningssyn som ser varje barn som uppfinnare. En stor uppfinning förutsätter många små uppfinningar

▫ experiment, aktivitet, studiebesök, upprepningar, konstformer och att uttrycka sig och sina upplevelser

▫ lek och redskap som stöder inlärning

1.3. MÅLEN FÖR KRONOBY KOMMUNS FÖRSKOLA

Målen för förskoleundervisningen i Kronoby kommun är:

· att främja barnets helhetsutveckling

· att förbättra barnets inlärningsförutsättningar i en harmonisk miljö

· att varje barn ska ha rätt att lära sig allt det som barnet vill och har förutsättningar för

Viktigt att beakta inom förskolan:

· barnets individualitet

· aktiv medverkan

· fostran till medlem i en gemenskap med lek och glädje

· fostran till trygghet och självständighet

· fostran till skapande, kreativitet och fantasirikedom

· barnens kommunikationsförmåga och språkliga medvetenhet

· den lokala och nationella kulturen samt andra kulturer

1.4 DET PEDAGOGISKA INNEHÅLLET OCH FÖRVERKLIGANDET AV

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

I förskoleundervisningen är det viktigt att tillvarata barnets lust att leka. Barnet lär sig genom att leka. I leken får barnet uttrycka sina känslor och pröva nya saker på egna villkor utan yttre krav.

MÅL

· att barnet lär sig lyssna och förstå instruktioner

· att barnets ordförråd ökar och att dess begreppsuppfattning vidgas

· att barnets språkliga medvetenhet utvecklas

· att skapa en gynnsam grund för läs- och skrivinlärning

· att väcka barnets intresse för litteratur

INNEHÅLL

· dagligt tal (dialekt och högspråk)

· diskussioner, barnets frågor och berättelser

· egna historier och sagor

· fri och ledd lek, dockteater, rollek, drama, uppträdande,

· sång och dans

· sagor, rim, ramsor, sånger, språklekar och lekar

· penngreppsövningar, skriva sitt eget namn, bekanta sig med bokstäver såväl skrivna som uttalade

· ordbilder uppsatta på väggar, föremål etc.

· olika böcker, biblioteksbesök, teaterbesök, film

MÅL

· att utveckla barnets matematiska och kritiska tänkande

· att barnet motiveras till att fundera över problem och hitta lösningar

· att uppmärksamma vardagsmatematiken

· att stärka barnets begreppsuppfattning

· att göra barnet positivt inställt till matematiken

INNEHÅLL

· laborationer; jämföra, ordna, gruppera, dela, antal

· tids- och rumsuppfattningar; färg och form, storlek, tiden, mätning

· problemlösning; vardagsmatematik, pengar

· räkneramsor, gåtor, lekar, spel, experiment, matematiksagor, samtal

MÅL

· att med barnen söka svar på religiösa och etiska frågor

· att ge barnet en grund att bygga sig en egen

· övertygelse på och skapa en positiv världsbild och

· framtidstro.

INNEHÅLL

· kyrkoårets högtider och traditioner

· upplevelse av stillhet, andakt och trygghet

· andlig musik och konst

· respekt för andras tro

· accepterande av olikheter

· värdesättande av vardagen

· värdesättande av naturen

· empati

MÅ

· att barnet kan glädja sig över och njuta av naturen.

· att barnet lär sig att ta hänsyn till och ta ansvar för sin miljö och för andra

· att barnet känner sin kropp och förstår att människor är olika

· att utveckla barnets matematiska tänkande.

· att barnet motiveras att fundera över problem och hitta lösningar

INNEHÅLL

· min egen kropp

· hälsa

· livets kretslopp

· trafik

· årstider

· väder

· naturmaterial

· växter och djur

· närmiljö

· växelverkan mellan människor och miljö

MÅL

· barnet får uppleva konsten som en levande process, som inte har endast en väg och inte heller någon återvändsgränd

· utveckla koncentrationsförmågan, sensibiliteten, inlevelseförmågan och självförtroendet samt uppöva iakttagelseförmågan

· väcka barnets musikintresse, få barnet att känna glädje i musiken

· bevara den nationella och finlandssvenska folkkulturtraditionen

INNEHÅLL

· olika arbetsmaterial och arbetssätt

· färg och form

· lekfullt experimenterande

· spontan, fantasifull och frivillig sysselsättning

· bekanta sig med fotografi, film och video

· upplevelser i naturen

· bekanta sig med hantverkartraditioner

· rytm, rim och ramsor

· barnsånger och lekar

· musikgymnastik

· kreativ verksamhet

· lyssnarlekar

· musiksagor

· fingerlekar

· instrument

1.5. BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Särskilt stöd i förskoleundervisningen behöver barn vars utveckling, inlärningsförutsättningar eller hälsa har försvagats på grund av sjukdom, handikapp eller funktionsstörning och barn vars psykiska och sociala tillstånd kräver stöd. Också barn med förlängd läroplikt, barn som under förskoleundervisningens gång har flyttats till specialundervisning samt barn vars grundläggande utbildning har skjutits upp med ett år, är berättigade till motsvarande stöd.

Specialbarnträdgårdslärarens uppgift är att ansvara för att barn med behov av särskilt stöd och fostran erbjuds extra stöd och hjälp.

Specialbarnträdgårdsläraren samarbetar med dagvården, hemmet, rådgivningen, terapeuter, läkare, psykologer och skolor.

Förskolläraren ansvarar för dessa barns speciella stöd och fostran. Kommunens specialbarnträdgårdslärare och barnets förskollärare är samarbetspartner. Stödet till barnet kan ges i gruppen, i mindre grupp eller individuellt. Man kan också ha s.k. lärarassistent (i gruppen) eller personlig assistent för barnet.

Handledning för personalen ges av specialbarnträdgårdsläraren samt av de terapeuter som är involverade i barnets vård. Handledning kan även fås vid behov av habiliteringshandledare från andra organisationer.

Kommunen erbjuder en Habiliteringsmapp för de barn som behöver ett bredare stöd under uppväxt och skolgång. Till detta system hör en servicehandledare som årligen sammankallar till ett habiliteringsmöte. Detta är för att säkra trösklarna till att barnets sak förs över och ny servicehandledare utses i samband med att barnet byter vårdplats eller skola. Samarbete skall också ske mellan personal och vårdnadshavare när barn utan habiliteringsmapp inleder den grundläggande utbildningen.

Barn med förlängd läroplikt och barn som överförts till specialundervisningen skall ha en personlig undervisningsplan. Även barn med skoluppskov i behov av särskilt stöd kan ha en personlig undervisningsplan. Denna plan uppgörs tillsammans med föräldrar, personal, specialbarnträdgårdslärare och för barnets habilitering och vård signifikanta personer.

Barn med förlängd läroplikt som överförts till specialundervisningen underlyder lagen om grundläggande utbildning. Bildningsväsendet ansvarar för att dessa barn får den specialundervisning och de stödinsatser som de behöver. I samband med att den grundläggande utbildningen inleds bör barnet inskrivas till någon av kommunens skolor såvida det inte är fråga om köptjänst från annan kommun eller samfund. Detta även om barnet fysiskt blir kvar inom förskolan. Föräldrar till barn med förlängd läroplikt ombeds att bekanta sig med olika skolformer innan skolvalet görs.

Döva och språkstörda barn har möjlighet att få förskolundervisning i daghemmet Snäckan i Pedersöre.

Skolberedskapen följs längs hela förskoleåret genom observation och föräldrasamtal. De barn vars beredskap verkar oklar har möjlighet till en bedömning av specialbarnträdgårdsläraren och eventuellt också psykolog.

1.6. BARN MED FRÄMMANDE SPRÅK OCH KULTUR

Barn med främmande språk och kultur integreras i förskoleundervisningen och verksamheten inriktas på att bygga upp och stärka barnets identitet.

Vid behov ges extra undervisning i svenska språket.

1.7. SAMARBETE MED SKOLA, DAGKLUBB OCH FAMILJEDAGVÅRD

Olika samarbetsformer för förskola och skola utarbetas fortsättningsvis. Endast genom ett gott samarbete skapas en kontinuitet i fostran och undervisning.

På våren bekantar sig förskolbarnen med skolan och sin lärare. Läraren gör också besök i förskolan. Samarbetet mellan förskola och skola varierar beroende på det geografiska läget. Dagklubben och förskolan besöker varandra under året. Familjedagvården ges möjlighet att i mån av möjlighet delta i förskoleverksamheten.

1.8. SAMARBETE MED HEMMEN

En naturlig kontakt till hemmen sker när föräldrarna för och hämtar sina barn till daghemmet. Dessutom ordnas gemensamma föräldraträffar. På hösten hålls utvecklingssamtal där man diskuterar barnets fostran och utveckling. Även telefon- och brevkontakt används kontinuerligt.

1.9. ÖVRIGT SAMARBETE

Det är naturligtvis viktigt att det råder ett gott samarbete mellan social- och hälsosektorn samt barnets närmiljö. Personalen i kommunens förskolor ordnar gemensamma fortbildningstillfällen.

1.10 ELEVVÅRDEN

Elevvården i förskoleundervisningen kommer an på alla som arbetar inom förskolan. Den genomförs i samarbete med hemmen.

Elevvården innebär både socialt och individuellt stöd. Den har som mål att skapa en sund och trygg miljö för växande och lärande samt att i ett tidigt skede upptäcka och ingripa i sådant som utgör hinder för barnets utveckling och lärande.

En handlingsplan vid problem- och krissituationer såsom t.ex. mobbning, våld, ofredande, olycksfall och dödsfall skall finnas på alla förskolor. Ur den framgår åtgärder, arbets- och ansvarsfördelningen.

Förskolan anlitar skolans skjutsar. Av- och påstigningen skall ske på en trygg plats. Taxitrafikanterna kör in på förskolans gårdsplan när de för och hämtar barnen. Ifall barnen kommer till en hållplats skall personalen möta dem.

1.11. FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN I SAMMANSATTA GRUPPER

Sexåringarna bör ges möjlighet att regelbundet arbeta inom sin egen åldersgrupp med tillgång till en vuxen samt med material som motsvarar förskoleelevens behov.

1.12. PLAN FÖR BARNETS FÖRSKOLEUNDERVISNING

Planen görs i samverkan med föräldrar och barnet självt genom utvecklingssamtal. Skolan och förskolan samarbetar och gör upp gemensamma mål för att sänka tröskeln inför skolstarten.

1.13. UPPFÖLJNING AV BARNETS UTVECKLING OCH INLÄRNING, UTVÄRDERING SAMT INFORMATION TILL HEMMEN

· portfoliometoden kan användas

· fortlöpande utvärdering med barnet självt

· lärarens observation och dokumentation av barnets aktiviteter

· diskussion med föräldrar under föräldrakvarter

· enkät till föräldrarna angående barnets utveckling och framsteg

1.14. INTYG FÖR DE BARN SOM DELTAR I FÖRSKOLEUNDERVISNING

Barnet erhåller vid avslutningen ett intyg över deltagande i förskolan.

1.15. UTVÄRDERING OCH FÖRVERKLIGANDE AV LÄROPLANEN

Tid för utvärdering bör reserveras. Regelbundna planerings- och utvärderingstillfällen ordnas, där arbetet evalueras i förhållande till läroplanen.

1.16. KONTINUERLIG UTVECKLING AV LÄROPLANEN

Vid planerings- och utvärderingstillfällena kontrolleras läroplanens funktionsduglighet. Vid dessa tillfällen samlas förslag till revidering av läroplanen.

UTGÅNGSPUNKTER

2. 1 VÄRDEGRUND

De värden som den grundläggande utbildningen i Kronoby baserar sin verksamhet på, är respekten för de mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde och ansvarstagande för sig själv, sina medmänniskor och sin omgivning. Den demokratiska idén om medbestämmande och inflytande ska betonas som en viktig grundpelare i vårt land. Den grundläggande utbildningen vill lära eleverna att beakta skillnaderna mellan individerna och tolerans och förståelse för andras kulturer. På sikt bör den grundläggande utbildningen förbereda eleverna för möten med människor som har annan kulturell bakgrund.

Värderingar och traditioner, som finns förankrade i våra folkkyrkor, ska beaktas i skolarbetet. Den finlandssvenska kulturen ska ha en framträdande plats i undervisningen. Eleverna bör även få kunskapen om den finska kulturen och om de internationella influenserna.

I den grundläggande utbildningen bör man betona att årskurserna 1 – 9 är en läroplansmässigt sammanhängande helhet. Förutsättningarna för olika samarbetsformer mellan de enskilda enheterna bör förbättras. Inom undervisningen bör man förstärka samhörighetskänslan bland eleverna från kommunens olika delar samt öka kunskapen om kommunen. Enligt grunderna för läroplanen ska undervisningen ordnas så att skillnaderna mellan individerna beaktas. I den grundläggande utbildningen ska starka signaler ges att våld, diskriminering eller rasism inte får förekomma.

2.2 LOKAL IDENTITET

Kännetecknande för Kronoby kommun är ådalarna, vattendragen och skogarna. Den stora majoriteten av befolkningen är finlandssvensk och umgängesspråket är ofta en genuin dialekt, som varierar i kommunens olika delar. Inflytandet från rikssvenska medier är stort. Kontakterna mellan människorna präglas av rättframhet och av humoristiska drag. Föreningslivet är rikt och människorna är trygga tack vare de sociala nätverk som finns. Generationerna umgås flitigt med varandra.

Kommunen kännetecknas av en levande landsbygd med en stor andel jordbrukare, även antalet småföretagare är högt. Större industrier finns också. Kommunikationerna är mycket goda. Kronoby ligger nära Karleby och Jakobstad, vilket betyder att människor kan bo i kommunen och jobba i grannstäderna. I kommunen finns nejdens flygfält. I geografiskt hänseende är kommunen vidsträckt bestående av tre kommundelar, vilket betyder långa avstånd. Den del av kommunen som gränsar mot de finskspråkiga kommunerna, har av naturliga skäl täta kontakter till den finskspråkiga befolkningen.

2.3 SKOLORNAS VERKSAMHETSIDÉER OCH MÅL FÖR FOSTRAN OCH UTBILDNING

GENOMFÖRANDET AV UNDERVISNINGEN

Punkterna 3.1 – 3.4 enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004

3.1 SYNEN PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE

Som grund för de nationella läroplansgrunderna ligger den inlärningssyn som ser lärandet som en individuell och social process under vilken kunskaper och färdigheter byggs upp och förändras samtidigt som eleven får intryck av den omgivande kulturen. Lärandet skall ses som en målmedveten studieprocess som äger rum i olika situationer, både självständigt, under lärarens handledning, tillsammans med andra i gruppen och med läraren. Lärandet handlar om att inhämta ny kunskap och lära sig nya färdigheter, men även om att tillägna sig inlärnings- och arbetssätt som redskap för ett livslångt lärande.

Lärandet skall vara en aktiv och målinriktad verksamhet, där eleven utgående från sina tidigare kunskapsstrukturer bearbetar och tolkar det material han eller hon skall lära sig. De allmänna principerna för lärandet är desamma för alla, men inlärningen är för varje enskild elev beroende av dennes tidigare kunskaper, motivation samt inlärnings- och arbetsmetoder. Den individuella inlärningen skall stödjas genom en lärandeprocess som sker i social samverkan med andra. Lärandet skall i alla dess former vara en aktiv målinriktad process där eleven lär sig arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Inlärningen är situationsbunden och därför skall man fästa speciell uppmärksamhet vid att skapa en mångsidig pedagogisk miljö. Då eleven inhämtar nya kunskaper öppnas nya möjligheter att förstå den omgivande kulturen och dess betydelse och att delta i varierande samhällsverksamhet.

3.2 DEN PEDAGOGISKA MILJÖN

Med den pedagogiska miljön, eller lärmiljön, förstås den miljö som undervisningen försiggår i - en helhet som består av fysiska, psykiska och sociala element. Till den fysiska pedagogiska miljön hör speciellt skolans byggnader och lokaler samt undervisningsmaterial och läromedel. Hit hör vidare annan bebyggelse och den omgivande naturen. Studiemiljön och studieredskapen skall planeras och ordnas så att de ger möjlighet till användning av mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt. Arbetsredskap, arbetsmaterial och bibliotekstjänster skall stå till elevens förfogande så att studierna kan ske både aktivt och självständigt. Utrustningen i lärmiljön skall stödja eleven i hans eller hennes utveckling till medlem av det moderna informationssamhället och ge eleven möjligheter att använda datorer och annan medieteknik och i mån av möjlighet, datanätverk. Man skall också fästa vikt vid det estetiska i den fysiska pedagogiska miljön.

Utformningen av den psykiska och sociala lärmiljön påverkas å ena sidan av kognitiva och emotionella faktorer hos den enskilda eleven, å andra sidan av faktorer som är förknippade med interaktion och mänskliga relationer.

Lärmiljön skall stödja elevens tillväxt och lärande. Den skall fysiskt, psykiskt och socialt vara trygg och stödja elevens hälsa. Målet är att stödja elevens inlärningsmotivation och nyfikenhet och främja hans eller hennes aktivitet, självstyrning och kreativitet genom att bjuda på intressanta utmaningar och problem. Lärmiljön skall ge eleven verktyg att ställa upp egna mål och bedöma sin egen verksamhet. Eleven kan ges möjlighet att delta i uppbyggandet och utvecklingen av sin egen pedagogiska miljö.

Lärmiljön skall också stödja en växelverkan såväl mellan läraren och eleven som mellan eleverna. Den skall främja dialog och leda eleverna att arbeta som medlemmar i en grupp. Målet är en atmosfär som är öppen, uppmuntrande, lugn och positiv. Ansvaret för att upprätthålla en sådan atmosfär ligger såväl på läraren som på eleven.

3.3 VERKSAMHETSKULTUREN

Skolans verksamhetskultur har en betydande inverkan på skolans fostran och undervisning och sålunda på lärandet. Målet är att skolans alla rutiner skall byggas upp så att de konsekvent stödjer skolan att nå målen för fostrings- och utbildningsarbetet.

Till verksamhetskulturen hör alla skolans officiella och inofficiella regler, handlingsmönster och verksamhetsformer och de värderingar, principer och kriterier på vilka skolarbetets kvalitet vilar. Till verksamhetskulturen hör också verksamheten i skolan utanför lektionerna, såsom fester, temadagar och olika evenemang. Skolans mål för fostran, värderingar och ämneshelheter skall konkretiseras i verksamhetskulturen. Målet är en verksamhetskultur som är öppen och interaktiv och som stödjer samarbetet såväl i skolan som med hemmen och samhället i övrigt. Också eleven skall ha möjlighet att vara med om att skapa och utveckla skolans verksamhetskultur.

3.4 ARBETSMETODER

I undervisningen skall mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder användas med vars hjälp elevens inlärning stöds och styrs. Arbetsmetodernas uppgift är att utveckla förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning, förmågan att arbeta och fungera socialt och till ett aktivt deltagande. Arbetsmetoderna skall främja utvecklingen av färdigheterna i informations- och kommunikationsteknik. Arbetsmetoderna skall också ge möjligheter till lek, skapande verksamhet och upplevelser som kännetecknar de olika åldersgrupperna. Läraren väljer arbetsmetoderna. Lärarens uppgift är att undervisa eleven och leda hans eller hennes inlärning och arbete både individuellt och i grupp.

Grunderna för valet av arbetssätt är att de skall

· stimulera viljan att lära sig

· beakta att inlärningen är en målinriktad process

· aktivera till målinriktat arbete

· främja utvecklingen av en organiserad kunskapsstruktur, inlärningen av färdigheter

och inövandet av dessa

· utveckla förmågan att hämta, tillämpa och bedöma kunskap

· stödja den inlärning som sker i växelverkan mellan eleverna

· främja den sociala flexibiliteten och förmågan att dels samarbeta på ett konstruktivt sätt,

dels ta ansvar för andra

· utveckla beredskapen att ta ansvar för och bedöma det egna lärandet, få respons som ger möjlighet att reflektera över den egna verksamheten

· hjälpa eleven att bli medveten om det egna lärandet och om sina möjligheter att påverka den

· utveckla elevens inlärningsstrategier och förmåga att tillämpa dem i nya situationer.

Elevernas olika sätt att lära sig och såväl skillnaderna mellan pojkars och flickors utveckling som individuella skillnader i utveckling och bakgrund skall beaktas. Då undervisningen bedrivs i en sammansatt klass eller integrerad med förskoleundervisningen bör de olika årskursernas mål och särprägel beaktas.

3.5 IT-STRATEGI (Skolvis)

3.6 TIMFÖRDELNING

min.	42	16	12	32	31				11	10	56				3	2	13		B-språk ingår i valfria ämnen Godkänd 1.9.2005 § 81
Totalt	42	17	12	32	9	11	9	3	11	11	11	10	13	18	3	2	20	234
Åk 9	3	2	2	4		3	2	1	1	3				2		1	6	30
Åk 8	3	3	2	3		2	2,5	1	1	2	1	1		2		0,5	6	30
Åk 7	3	3	2	3		2	2,5	1	1	2	1	1	3	2	3	0,5		30
Åk 6	5	2	2	4		2	1		2	2	1	1	2	2			2	28
Åk 5	4	2	2	4		2	1		2	2	2	2	2	2			1	28
Åk 4	5	2	2	4	3				1		2	1	2	2			1	25
Åk 3	5	2		4	2				1		2	2	2	2			1	23
Åk 2	7	1		3	2				1		1	1	1	2			1	20
Åk 1	7			3	2				1		1	1	1	2			2	20
ÄMNE	Modersmål och litteratur	Finska (A1-språk)	Engelska (frivilligt A2-språk)	Matematik	Miljö- och naturkunskap	Biologi och geografi	Fysik och kemi	Hälsokunskap	Religion/Livsåskådning	Historia och samhällslära	Musik	Bildkonst	Slöjd	Gymnastik	Huslig ekonomi	Elevhandledning	Valfria ämnen*	ELEVENS TIMANTAL

* Minst 1 vt valfria ämnen i åk 1 – 4 och minst 3 vt valfria ämnen i åk 5 – 9 ska användas för konst- och färdighetsämnen.

åk 1

åk 2

åk 3

åk 4

åk 5

åk 6

åk 7

åk 8

åk 9

ALLMÄNNA MÅL

Eleven

· kan lyssna koncentrerat

· upptäcker idén med att läsa och småningom lär sig iaktta

sin egen läsning och sin förståelse av textens innehåll

· upptäcker idén med att skriva och lär sig att

det skrivna språket avviker från det talade

· tränas i den språkliga medvetenheten ( rim, meningar, ord, stavelser, ljud)

· deltar i samtal genom att fråga, svara och berätta

CENTRALT INNEHÅLL

Tala och lyssna

§ rim och ramsor

§ spontant berättande i mindre och större grupper

§ lyssna till högläsning och berättande och få stimulans för sin fantasi och få idéer till eget skrivande och tänkande

§ återberätta

§ lek, drama och spel

Läsa

MÅL

Eleven

· utvecklar sin säkerhet i olika kommunikationssituationer

· stärker sina färdigheter i att läsa och lyssna

· utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd i både tal och skrift

· blir van att söka och använda information

· ökar sitt läs- och litteraturintresse

CENTRALT INNEHÅLL

§ arbeta mångsidigt med sagor och ungdomsböcker, samt behandla texttyperna berättelse, brev, dagbok, dikt, saktext och serie

§ muntliga övningar i form av presentationer, recensioner, diskussioner och drama

§ öva skrivande med korta texter, uppsatser och recensioner

§ fördjupa språkförståelsen med ordkunskap, ordklassarbete och skrivteori

§ informationssökning

§ bibliotek

MÅL

Eleven

· blir medveten om olika kommunikationssituationers krav

· stärker sina färdigheter i att tolka, analysera och utvärdera texter

· blir van att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift

· blir en skribent medveten om sin berättarteknik

· får en stärkt uppfattning om svenska språkets struktur

· fördjupar sitt läs- och litteraturintresse genom att ta del av skönlitteratur från Norden och andra länder

CENTRALT INNEHÅLL

§ arbeta mångsidigt med beskrivningar (personer, miljö, sinnesintryck, bildspråk) och tidningstexter

§ behandla klassiker, noveller, dikter, ordspråk och saktexter

§ massmediekunskap, främst m.h.a. dagstidningen och film

§ grannspråk, inkl. nordisk litteratur

§ satsanalys

§ ordkunskap

§ presentera, recensera, diskutera och dramatisera

§ skriva texter av varierande längd och genrer

MÅL

Eleven

· blir medveten om genrer och deras särdrag

· vill och vågar framföra och motivera åsikter

· kan analysera fiktiva texter och utvärdera saktexter

· känner till svenska språkets utveckling

· självständigt kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser som informationskällor

· utvecklar en tolerans gentemot andras åsikter, samt språklig och kulturell variation

CENTRALT INNEHÅLL

§ studera svenska språkets historia

§ fundera kring finlandssvensk identitet genom att jobba med språkvariation och finlandssvensk kultur och litteratur

§ ta del av argumenterande texter och utföra muntliga och skriftliga övningar kring argumentation

§ genomföra ett projektarbete som omfattar informationssökning, textbearbetning och såväl skriftlig som muntlig presentation

§ genomföra ett projektarbete som är inriktat på kultur och litteratur och som behandlar litterära begrepp och stilriktningar

§ varierande litteratur med betoning på den finlandssvenska

§ ordkunskap

§ presentationer, recensioner, diskussioner och drama

KRITERIER FÖR VITSORDET 8 I MODERSMÅLET VID SLUTBEDÖMNINGEN

enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004

KOMMUNIKATION

Eleven…

· har lust och vilja att uttrycka sig muntligt och skriftligt både individuellt och i grupp och strävar efter att få kontakt med sin publik

· kan lyssna koncentrerat och tar till orda i en problemorienterad diskussion och visar förmåga till en aktiv och analytisk dialog

· visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en diskussion på ett konstruktivt sätt, t.ex. genom att ställa frågor och komma med förslag och motiveringar

· känner till de viktigaste skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, är medveten om privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan förändra sitt språkbruk beroende på situationen och mediet

· tar emot och utnyttjar respons på egna texter för att utveckla sina egna färdigheter och kan också ge andra konstruktiv respons och arbeta både enskilt och i grupp.

ATT TOLKA OCH BRUKA OLIKA SLAGS TEXTER

Eleven…

· kan föra en dialog med såväl fiktiva texter som saktexter: ställa frågor till texten, kommentera, argumentera, tolka och analysera texter

· kan uttrycka sin egen läsartext vid läsning av fiktiva texter: fundera över textens tema, intrig och personporträtt och över textens innehåll och relation till egna tankar och erfarenheter

· kan använda sig av några centrala språk-, litteratur- och textanalytiska begrepp

· kan läsa lyrik och uttrycka tankar och känslor som dikten väcker

· kan orientera sig i olika textmiljöer och känner till olika textgenrer och deras funktion

· förstår att en text har ett syfte och en avsändare som är avgörande för textens språkliga uttryck, form och innehåll

· läser och förstår olika slags texter – även medietexter – och använder väl fungerande lässtrategier

· kan reflektera över visuella och auditiva uttryck i texter

· känner igen vanliga fiktiva textgenrer och även fakta- och medietexter inom olika genrer, speciellt nyheter, reklam och artiklar av olika slag,

samt kan förhålla sig analytiskt och kritiskt till dessa

· kan ta fram det väsentliga i en text, tolka texter, känna igen värdepåståenden, komprimera textinnehåll och jämföra olika texter

· kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt fiktiva texter, saktexter och muntligt förmedlad information som informationskällor

· kan ta fram väsentlig information ur olika källor och reflektera över deras tillförlitlighet.

ATT PRODUCERA OCH BRUKA OLIKA SLAGS TEXTER

Eleven…

· känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga texter och kan tillämpa sina språkkunskaper vid textproduktion

· kan samla tillräckligt med material för sin presentation samt strukturera och analysera detta

· kan strukturera sitt muntliga framförande så att det centrala innehållet förmedlas till åhörarna och så att tankegången i texten är lätt att följa

· kan producera många olika slags fiktiva texter och saktexter, till exempel beskrivningar, berättelser, definitioner, sammandrag, referat, brev, ansökningar, insändare och andra argumenterande texter

· kan producera sin text både för hand och med ordbehandlingsprogram och även i övrigt utnyttja informationsteknik och medier

· kan skriva något så när felfritt, förstår innebörden av en språklig norm och kan tillämpa den så att språkstrukturer, interpunktion och ortografi i huvuddrag är korrekta

· har ett tillräckligt stort, fungerande ordförråd, men talspråkliga, dialektala eller finskpåverkade uttryck kan förekomma

· kan göra iakttagelser och reflektera över sig själv som läsare, talare och skribent

· kan i sina texter tillämpa sina kunskaper om språket och skillnaden mellan talat och skrivet språk och därmed välja ord, stil och strukturer på ett ändamålsenligt sätt.

SPRÅK, LITTERATUR OCH KULTUR

Eleven…

· har uppnått en sådan läsfärdighet att han eller hon kan läsa hela verk

· finner intressant läsning och kunskap bland fakta- och/eller skönlitteratur och i olika medier

· känner till det svenska språkets viktigaste särdrag och kan i någon mån jämföra svenska språket med andra språk, speciellt finska språket, nordiska språk och de främmande språk som eleven får undervisning i

· känner till ordklassindelning, böjningssystem och satsanalys inklusive ordföljdsprinciper och kan laborera med språket

· kan beskriva sig själv som läsare, och motivera sina egna litteraturval, och har läst åtminstone det antal hela verk som klassen har valt att läsa gemensamt

· har läst både finländsk, svensk, nordisk och annan utländsk skönlitteratur i form av dikter, sagor, berättelser, noveller, serier, utdrag ur dramer, nordiska myter och sagor och centrala verk inom finlandssvensk litteratur

· känner till de skönlitterära huvudgenrerna, några centrala stilriktningar och en del klassiska verk samt några centrala verk inom finländsk och nordisk litteratur och inom världslitteraturen

· kan reflektera över litteratur, teater och film och dela sina upplevelser med andra

· kan tolka och granska budskap i olika medier

· har någon kännedom om svenska språkets variation och utveckling och vet att språket är ett kulturfenomen som utvecklas och förändras, beroende på språkbrukarna och på geografiska, sociala, politiska och historiska faktorer

· kan utgående från sina kunskaper förstå och reflektera över modersmålets roll i förhållande till andra språk i en mångkulturell språkgemenskap

· kan reflektera över svenskan i Finland som en del av den nordiska språkgemenskapen och i ett mera globalt perspektiv samt förstår språkets och modersmålets betydelse för människan.

MODERSMÅL FÖR ELEVER MED ANNAT MODERSMÅL (LpG 2004)

Med stöd av 12 § lagen om grundläggande utbildning kan enligt vårdnadshavarens val förutom finska, svenska, samiska, romani eller teckenspråk också undervisas ett annat språk som är elevens modersmål. Då undervisas nämnda modersmål enligt det timantal i modersmål och litteratur som definieras i 8 § i statsrådets förordning 1435/2001.

Läroplanen görs upp och den nivå som eftersträvats för undervisningen definieras med tillämpning av lärokurserna svenska eller finska som modersmål. I undervisningen beaktas elevernas varierande språkliga och kulturella bakgrund samt det knappa stöd som omgivningen erbjuder för att utveckla elevens eget modersmål.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (LpG 2004)

De elever vars modersmål inte är finska, svenska eller samiska kan få undervisning i svenska som andraspråk antingen helt eller delvis i stället för lärokursen svenska som modersmål. Undervisningens omfattning bestäms i läroplanen. Dessa grunder för läroplanen har gjorts upp för undervisningen i svenska som andraspråk. Antalet årsveckotimmar motsvarar undervisningen i svenska som modersmål.

Utgångspunkten för lärokursen svenska som andraspråk är elevens inlärningssituation; eleven lär sig svenska i en svensk eller tvåspråkig miljö och kunskaperna i svenska utvecklas så småningom allt mer vid sidan av hans eller hennes eget modersmål. Lärokursen i svenska som andraspråk skiljer sig till mål och innehåll från lärokursen i svenska som modersmål.

Det centrala målet för undervisningen i svenska som andraspråk är att eleven vid slutet av den grundläggande utbildningen skall ha nått så goda kunskaper som möjligt inom svenska språkets alla delområden. Eleven skall kunna studera samtliga läroämnen inom den grundläggande utbildningen fullödigt och nå behörighet till fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen. Med undervisningen försöker man uppmuntra eleven till livslångt lärande så att han eller hon så småningom kan nå språkkunskaper i svenska på samma nivå som en infödd svenskspråkig och på så sätt får fullvärdiga möjligheter att handla och påverka i det finländska samhället. Undervisningen i svenska som andraspråk stärker tillsammans med undervisningen i det egna modersmålet elevens mångkulturella identitet och skapar en grund för funktionell tvåspråkighet.

För en elev som lär sig svenska som andraspråk är svenskan både inlärningsinstrument och inlärningsobjekt under hela skoltiden. Eleven lär sig svenska i alla läroämnen och undervisningen i svenska som andraspråk förutsätter samplanering och samarbete mellan olika lärare. Lärokursen i svenska som andraspråk skall målmedvetet utveckla elevens kunskaper i svenska och i undervisningen skall också innehåll, grundläggande begrepp och ordförråd i de övriga läroämnena beaktas.

I undervisningen skall man ta hänsyn till att det tar flera år för eleven att grundligt lära sig ett nytt språk. Man bör fästa vikt vid att elevens kompetens i sitt eget modersmål, de strukturella skillnaderna mellan modersmålet och det svenska språket och den kulturella distansen kan inverka på den tid det tar för eleven att nå målen.

Elevens helhetssituation, bland annat ålder, språklig färdighet samt skol- och erfarenhetsbakgrund bör beaktas vid uppgörandet av målen och valet av innehåll. Utgångspunkten för undervisningen är elevens kunskapsnivå i svenska, inte den årskurs i vilken han eller hon studerar. I undervisningen betonas kommunikationen: att vidga ordförrådet och öva språkets strukturer ingår i utvecklandet av den språkliga färdigheten och i elevens kulturkännedom. Undervisningsmetoder och arbetssätt bör väljas så att eleven får möjlighet att lära sig inlärningsstrategier som hjälper honom eller henne att aktivt tillgodogöra sig språkligt och kulturellt material både i och utanför skolan. De kommunikationssituationer som omgivningen erbjuder samt elevernas erfarenheter och iakttagelser bildar en naturlig bas för undervisningen.

MÅL

Under den grundläggande utbildningen skall eleven lära sig

· att förstå tal i normalt tempo ansikte mot ansikte, att förstå samtal om allmänna ämnesområden, att förstå lärarens tal under lektionerna i olika ämnen och att förstå radio- och televisionsprogram som berör bekanta ämnesområden

· att klara sig i praktiska talsituationer både i och utanför skolan och att i sitt tal göra skillnad mellan centrala talregister

· att förstå text som behandlar olika läroämnen och olika ämnesområden, att läsa självständigt och välja för ändamålet lämplig litteratur och genom läsningen vidga sin värld samt utveckla sitt ordförråd och sin språkförståelse

· att skriva standardsvenska och att skriva privata texter och texter som anknyter till undervisningen, att uttrycka sina tankar skriftligt i logiskt strukturerade texter

· att utveckla sin språkliga medvetenhet och sin språkkännedom

· att använda sådana varierande arbetssätt som visat sig vara effektiva vid språkstudier och att känna igen sina inlärningsstrategier, vid behov utveckla nya strategier för lärandet

· att utvärdera sin egen språkliga utveckling

· att utveckla sina språkkunskaper också under lektioner i övriga läroämnen och utanför klassrummet

· att jämföra sin egen kultur med den finländska samt att kommunicera och verka i den finländska kulturen, att förstå den egna och den finländska kulturens ursprung och att värdesätta bägge kulturerna.

CENTRALT INNEHÅLL

Situationer och ämnesområden som eleven skall kunna kommunicera om

§ privatliv, familj, släkt, vänner; årstider, tidsbestämningar och väder; hem och boende; skolan som fysisk miljö, lektioner, skolkamrater, lärare och annan personal; måltider och hygien; människans kropp och klädsel; offentliga lokaler och tjänster, såsom affärer, trafik och hälso- och sjukvård; stad och landsbygd; natur; fritid, kultur och idrott, resor; medier

§ ordförråd och begrepp i olika läroämnen

§ högtidsdagar, folklig tradition, seder och bruk; lekar; betydelsefulla finländska personer och händelser; vardagstradition och livsstil

Strukturer och språkkännedom

§ grundläggande kunskaper om svenska språket; dess struktur och prosodi

§ ordklasser och ordböjning: genus, kongruens och tidsformer

§ principerna för sats- och meningsbyggnad i det svenska språket

§ iakttagelser om språket och laborering med språket

§ normer för och skillnader mellan tal- och skriftspråk; standardspråk och dialekter

§ svenskan i Finland i relation till de nordiska och europeiska språken och i ett globalt perspektiv

Läsning och skrivning

§ sambandet mellan ljud och bokstav samt mellan ord och bild i begreppsinlärningen, typbokstäverna

§ olika lässtrategier, automatisering av den mekaniska läsförmågan, med övergång från högläsning till tystläsning

§ att iaktta sin egen läsning och sin förståelse av textens innehåll

§ de vanligaste textgenrerna och att skriva för olika situationer och målgrupper

Berättartradition, litteratur och mediekunskap

§ sagor, dikter, berättelser, gåtor och ordspråk, folklore och andra skönlitterära genrer från Finland, Norden och andra länder, valda enligt språkkunskaper och åldersgrupp

§ centrala finländska författare och deras verk

§ att läsa och analysera medietexter, bilder, film och teater

§ att använda sig av bibliotek, informations- och kommunikationsteknik och olika medier

§ att söka information i olika källor

Interaktion och muntlig kommunikation

§ olika talstrategier, såsom att inleda, upprätthålla och avsluta en diskussion, att uttrycka en åsikt, att beakta lyssnaren och lyssnarens respons

§ kulturbundna kommunikationssituationer, såsom att hälsa, att tilltala, att presentera sig, att tacka, att be om ursäkt, att tala i telefon

§ att uttrycka och motivera egna känslor, behov, kunskaper och åsikter

§ att kompensera bristfälliga språkkunskaper genom att till exempel använda relaterade begrepp eller genom att förklara

§ att utveckla förhandlingsförmåga och förmåga att föra en konstruktiv diskussion

Språkinlärningsfärdigheter

§ användning av läroböcker och ordböcker, användning av nya ord och strukturer i egna framställningar, par- och gruppdiskussioner som ett regelbundet sätt att öva muntlig kommunikation, att se de betydelsebärande elementen i en text, att jämföra det svenska språket med det egna modersmålet, att iaktta och korrigera sin egen framställning, att bedöma sin språkliga färdighet.

KRITERIER FÖR VITSORDET 8 I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK VID SLUTBEDÖMNINGEN

Vid bedömningen beaktas alla språkkunskapens delområden. Vid slutbedömningen bör beaktas att elevens språkfärdighetsprofil kan vara mycket ojämn.

Språk

Färdighetsnivån i språket i årskurs 9 enligt nivåskalan för språkkunskaper B1.1–B1.2. (se nedan)

Kulturell kompetens

Eleven

• känner till det finländska samhället, den finländska kulturen och finländska seder

• förstår och uppskattar betydelsen av flerspråkighet och mångkulturalism

• förstår och kan relatera den finländska kulturens värden till sina egna värderingar.

Studiefärdigheter

Eleven

• är van att regelbundet använda arbetssätt som visat sig vara effektiva vid språkstudier.

B1.1 Fungerande grundläggande språkfärdighet

HÖRFÖRSTÅELSE

§ Förstår huvudtankarna och viktiga detaljer i tal som behandlar teman som återkommer i skolan, på arbetet eller under fritiden, inklusive korta referat. Får tag i huvudpunkterna i radionyheter, filmer, tv-program och tydliga telefonmeddelanden.

§ Kan följa tal som baserar sig på gemensam erfarenhet eller allmänbildning. Förstår det gängse ordförrådet och ett visst antal idiom.

§ Förståelse av längre talsekvenser förutsätter tydligare och långsammare standardspråk än normalt. Upprepningar behövs då och då.

TAL

§ Kan berätta också vissa detaljer om bekanta saker. Reder sig i de vanligaste alldagliga situationerna och inofficiella samtal på språkområdet. Kan kommunicera om sådant som är viktigt för eleven själv även i lite mer krävande situationer. En lång framställning eller abstrakta ämnen ger upphov till uppenbara svårigheter.

§ Kan uppehålla förståeligt tal men pauser och tveksamhet förekommer i längre talsekvenser.

§ Uttalet är klart förståeligt trots att den främmande accenten tidvis är uppenbar och uttalsfel i viss mån förekommer.

§ Kan använda ett ganska omfattande vardagligt ordförråd samt några allmänna fraser och idiom. Använder många olika slag av strukturer.

§ I längre fritt tal är grammatikfel vanliga (t.ex. artiklar och ändelser saknas), men de stör sällan förståelsen.

LÄSFÖRSTÅELSE

§ Kan läsa många slags texter på några sidor (tabeller, kalendrar, kursprogram, kokböcker) om bekanta ämnen och utan förberedelser följa huvudtankar, nyckelord och viktiga detaljer i texten.

§ Kan följa huvudtankarna, nyckelord och viktiga detaljer i en text på ett par sidor som behandlar ett bekant ämne.

§ Förståelsen kan vara bristfällig då det gäller ämnesområden som avviker från alldagliga erfarenheter samt detaljer i texten.

SKRIVNING

§ Kan skriva förståelig text som i viss mån förmedlar detaljerad vardagskunskap om verkliga eller fiktiva ämnen som intresserar.

§ Kan skriva en klart utformad koherent text genom att foga ihop enskilda uttryck till längre avsnitt (brev, beskrivningar, berättelser, telefonmeddelanden). Kan effektivt förmedla bekant information genom de vanligaste formerna av skriftlig kommunikation.

§ Behärskar ett tillräckligt ordförråd och de strukturer som behövs för texter i de flesta bekanta situationer, trots att interferens och uppenbara omskrivningar förekommer.

§ Det rutinmässiga språkstoffet och grundstrukturerna är redan relativt felfria, men en del mer krävande strukturer och ordfogningar orsakar problem.

B1.2 Flytande grundläggande språkfärdighet

HÖRFÖRSTÅELSE

§ Förstår tydlig, faktabaserad information som anknyter till bekanta och relativt allmänna ämnen i sammanhang som i viss mån är krävande (indirekta förfrågningar, arbetsdiskussioner, förutsebara telefonmeddelanden).

§ Förstår huvudpunkterna och de viktigaste detaljerna i en pågående, formell eller informell mera omfattande diskussion.

§ Förståelse förutsätter standardspråk eller en relativt bekant accent samt sporadiska upprepningar och omformuleringar. Diskussioner mellan infödda i snabbt tempo samt okända detaljer om främmande ämnesområden orsakar problem.

TAL

§ Kan med beskrivningar, specificeringar och jämförelser berätta om vanliga, konkreta ämnen och kan också redogöra för andra ämnen såsom filmer, böcker eller musik. Kan kommunicera säkert i de flesta vanliga situationer. Den språkliga framställningen är kanske inte särskilt exakt.

§ Kan uttrycka sig relativt obehindrat. Trots att pauser och avbrott förekommer fortsätter talet och eleven gör sig förstådd.

§ Uttalet är mycket lätt att förstå trots att intonationen och betoningen inte helt motsvarar målspråkets.

§ Kan använda ett ganska omfattande ordförråd och vanliga idiom. Använder även många slags strukturer och komplicerade satser.

§ Grammatikfel förekommer i viss mån men stör sällan ens mer omfattande kommunikation.

LÄSFÖRSTÅELSE

§ Kan läsa texter på några stycken om många slags ämnesområden (tidningsartiklar, broschyrer, bruksanvisningar, enkel skönlitteratur) och klarar också av texter som kräver en viss slutledningsförmåga i praktiska situationer som är viktiga för en själv.

§ Kan söka fram och kombinera uppgifter ur olika texter på några sidor för att utföra en viss uppgift.

§ Vissa detaljer och nyanser i långa texter kan förbli oklara.

SKRIVNING

§ Kan skriva personliga och mer offentliga meddelanden, och i dem innefatta nyheter och uttrycka tankar om bekanta abstrakta ämnen och om kultur som exempelvis musik eller film.

§ Kan skriva en disponerad text på några stycken (anteckningar, korta sammandrag och redogörelser utifrån en klar diskussion eller framställning). Kan i viss mån motivera sina huvudtankar och ta hänsyn till läsaren.

§ Behärskar ordförråd och satsstrukturer som behövs för många slag av skrivande. Kan uttrycka samordning och underordning.

§ Kan skriva ett förståeligt och relativt felfritt språk, låt vara att det förekommer fel i krävande strukturer, i textens disposition och stil och att påverkan från modersmålet eller något annat språk

FINSKA,FINSKA

åk 2

åk 3

åk 4

åk 5

åk 6

åk 7

åk 8

åk 9

Finska är det andra inhemska språket i Kronoby kommun. Syftet med undervisningen i finska är att ge de enspråkigt svenska eleverna sådana kunskaper och färdigheter att de nöjaktigt reder sig i alldagliga språksituationer och vågar och vill ta del av information på finska. De tvåspråkiga eleverna ska ges möjlighet att utveckla och fördjupa sina tidigare kunskaper och färdigheter enligt en särskild modersmålsinriktad lärokurs.

I Kronoby kommun tenderar elevernas kontakter till finskan att vara knappa, vilket kan leda till en negativ attityd till och rädsla för det finska språket och den finska kulturen. Därför gäller det att motarbeta en sådan utveckling och i stället skapa en nyfikenhet och en positiv inställning hos eleven. De tvåspråkiga eleverna däremot borde fås att inse att det finns mer att lära sig.

Undervisningen i finska påbörjas i årskurs 2 utan separat gruppering i A-finska och modersmålsfinska. I nybörjarfinskan lärs eleverna att lyssna, upprepa och tala språket i konkreta och åskådliga situationer, med inslag av lek. Viktiga ord och uttryck kan skrivas ner som stöd för inlärningen. Undervisningen integreras i elevernas erfarenhetsvärld eller anknyts till teman och innehåll som kommit upp i andra ämnen. Man strävar till att sänka tröskeln inför den mer målinriktade undervisningen från och med årskurs 3.

MÅL

· eleverna bekantar sig med finskan, i synnerhet vänjer sig vid att höra finska

· eleverna tränar på uttalet av finska ord

· eleverna får en bra start i inlärningen av finska

· eleverna uppmanas att iaktta finska fenomen i sin närmiljö

Plakett: TIPS:
Fundera med eleverna var de stött på finska ord (matförpackningar, reklam, skyltar, tv-program…). CENTRALT INNEHÅLL

§ ord och uttryck ur det dagliga livet,

t.ex. färger, siffror 1 – 10, veckodagarna, skolord

§ sånger, ramsor, sagor och lekar

§ finska i närmiljön, på TV, på kartan

A-lärokursen i finska inleds som obligatoriskt språk för de enspråkigt svenska eleverna i årskurs 3. Kursen kan ytterligare nivåindelas ifall särskilt behov föreligger och det är praktiskt möjligt.

I årskurserna 3 – 6 läggs tonvikten på de vanligaste orden och de viktigaste basstrukturerna så att eleverna klarar sig i alldagliga språksituationer.

I årskurserna 7 – 9 utvidgas ordförrådet och strukturbehärskningen så att eleverna kan uttrycka sig utförligare, även i formella situationer. Samtidigt förbättras skrivförmågan.

Eleverna ska utveckla en positiv attityd till språket så att de upplever att de kan och vill lära sig det. Till grundstudierna hör också kännedom om landets tvåspråkiga kulturarv, såsom platser, sedvänjor, talesätt, sånger och berättelser. Samhälls- och kulturkännedom tas upp i anknytning till läroplanens allmänna temaområden och undervisningen i andra ämnen.

Det innehåll som presenteras här årskursvis kan kastas om vid behov.

Tyngdpunktsområde: de muntliga färdigheterna

MÅL

Plakett: TIPS:
Rita eller kopiera ett släktträd på stort ark. Klistra foton på familjemedlemmar och skriv kort bildtext till. Presentera. Eleven

· kan ställa enkla frågor och formulera svar i jakande presens

· kan med några ord berätta om sig själv och sin närkrets

· förstår enkelt tilltal, t.ex. frågor, uppmaningar, begäran

· kan skriva enkla meningar och frågor

· övar sig att läsa korta berättelser om vardagsliv

· lär sig att använda ordlista

· får en inblick i finska traditioner och högtider

CENTRALT INNEHÅLL

Tyngdpunktsområde: att läsa faktatexter och tillgodogöra sig det väsentliga i dem

MÅL

Eleven

· Plakett: TIPS:
Låt eleverna som slutarbete göra en självbiografi med illustrationer. Det kan vara i portfolioformat och innehålla arbeten från tidigare år. kan berätta om sin skolgång och arbetserfarenhet

· lär sig att uttala datum och årtal

· kan tyda de vanligaste förkortningarna

· visar att hon förstår huvudinnehållet i hörd eller läst text

· kan skriva korta sammandrag och översätta texter

med hjälp av ordbok

· kan särskilja tal- och skriftspråk

· kan grundfakta om Finlands näringsliv

· kan presentera någon känd finländare

· läser en finsk ungdomsbok och presenterar den

· får en fortsatt positiv attityd till finska språket och kulturen och finsktalande personer

CENTRALT INNEHÅLL

Teman:

§ sport

§ Lappland

§ miljö och samhälle, bl.a. rättigheter och skyldigheter

§ det finska näringslivet: yrken, jordbruk, handel, teknik, arbetsintervju

§ finsk design och mode: några finska designprodukter; beskriva ungdomsmode

§ reklam och konsumtion; matkultur

Strukturer:

§ böjning av grundtal och ordningstal

§ tidsuttryck

§ verbets böjning i passiv (mennään, ei myydä)

§ unipersonella uttryck (jonkun täytyy…)

§ objektet i passiv sats och med unipersonella uttryck

§ känna till nominaluttryck (juostakseen, juosten, juostessa, juokseminen, juokseva, juossut, juostava, juostu)

§ känna till satsmotsvarigheter

BEDÖMNING

I bedömningen tas både under och efter varje avsnitt hänsyn till elevernas förmåga att studera och lära sig språket samt till deras arbetssätt och kommunikationsförmåga.

KRITERIER FÖR VITSORDET 8 I FINSKA VID SLUTBEDÖMNINGEN

HÖRFÖRSTÅELSE

B1.1

Fungerande grundläggande språkfärdighet

¨ Förstår huvudtankar och viktiga detaljer i tal som behandlar i skolan, på arbetet eller under fritiden återkommande teman inklusive kort referat.

¨ Förstår det centrala innehållet i radionyheter, filmer, tv-program och tydliga telefonmeddelanden.

¨ Kan följa tal som baserar sig på gemensam erfarenhet eller allmänbildning.

¨ Förståelsen av längre talsekvenser förutsätter tydligare och långsammare standardspråk än normalt. Upprepningar behövs då och då.

TAL

A2.1

Den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede

¨ Kan med korta satser berätta om sin närmaste krets. Reder sig i enkla sociala möten och i de vanligaste servicesituationerna. Kan inleda och avsluta en kort dialog men kan sällan själv uppehålla en längre diskussion.

¨ Vissa bekanta avsnitt är flytande, men i det talade förekommer många klart uppenbara pauser och felaktiga inledningar.

¨ Uttalet är förståeligt trots att den främmande betoningen är mycket uppenbar och trots att det felaktiga uttalet kan vålla enstaka problem med förståelsen.

¨ Behärskar det lätt förutsebara basordförrådet och många av de mest centrala strukturerna (såsom konjunktioner och tempusformer i förfluten tid).

¨ Behärskar i fritt tal den allra enklaste grammatiken på elementär nivå, men fortfarande förekommer många fel även i språkets grundstrukturer.

LÄSFÖRSTÅELSE

A2.2

Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling

¨ Förstår huvudtankarna och vissa detaljer i meddelanden på några stycken i vardagliga sammanhang som i viss mån är krävande (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller) och faktatexter (bruksanvisningar, smånotiser)

¨ Kan skaffa ny lätt-förutsebar information om bekanta ämnen i välstrukturerade texter på några stycken. Kan utgående från språkdräkt och kontext sluta sig till betydelsen av främmande ord.

¨ Upprepad läsning och hjälpmedel är ofta nödvändiga för förståelsen av ett textstycke.

SKRIFT

A2.2

Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling

¨ Reder sig i skrivuppgifter i rutinmässiga vardagssituationer.

¨ Kan skriva en mycket kort, enkel beskrivning av händelser, tidigare aktiviteter och personliga erfarenheter eller om det vardagliga i sin livsmiljö (korta brev, minneslappar, ansökningar, telefonmeddelanden).

¨ Behärskar det grundläggande vardagliga ordförrådet, strukturerna och de vanligaste sätten att binda ihop ord och satser.

¨ Skriver enkla ord och strukturer rätt men gör fel i ovanligare strukturer och former och använder klumpiga uttryck.

Utöver dessa kriterier bedöms även särskilt

· läsförståelseförmågan

· förmågan att skriva korta texter

· intresset för finskan

· de uppnådda insikterna om landet och den nationella kulturen

Den modersmålsinriktade lärokursen (mofin) inleds som obligatoriskt språk i årskurs 3 för de tvåspråkiga eleverna. Syftet med den är att fördjupa elevernas kunskaper i finska och göra dem medvetna om sitt språk, sitt kulturarv och sin dubbla identitet. Eleverna ska inse fördelarna med att kunna sina båda hemspråk flytande. Samtidigt får de enspråkigt svenska eleverna i lugnare tempo lära sig det andra inhemska språket. Det ultimata målet är att de tvåspråkiga eleverna anammar sådana kunskaper, färdigheter och strategier att de kunde fortsätta sina studier i finska läroanstalter.

Undervisningen skall helst anordnas i särskilda mofigrupper. Om eleverna är integrerade, ska mofin inte bara vara ett komplement till A-finskan med inslag av självstudier. Den modersmålsinriktade undervisningen följer egen målsättning och bedömning och bör inte jämföras med A-finskan.

Slutliga gruppindelningen (A-finska/mofi) bestäms av skolan i samråd med föräldrarna. Eleverna följer samma lärokurs grundskolan ut. Byte kan ske av väl motiverade skäl, t.ex. grava läs- och skrivsvårigheter; då också i samråd med föräldrarna.

Undervisningsspråket i mofi är finska. Eleverna borde lära sig strax från början att använda finska under alla arbetsskeden. Eleverna sporras till att läsa finsk litteratur och följa med finsk media samt hålla kontakter till finsktalande och på så sätt hela tiden öka sitt ordförråd och förbättra sin fluency. Eleverna uppmanas att skaffa sig finsk-svensk-finsk ordbok, åtminstone i de högre årskurserna. Eleverna ska också lära sig att ta väl hand om sitt material och se till att ha materialet med sig till lektionen.

Det innehåll som här presenteras årskursvis kan kastas om vid behov.

Tyngdpunktsområde: de muntliga färdigheterna

MÅL

Plakett: TIPS:
Bjud in en finsk dagistant som leker/sjunger/läser med barnen Eleven

· kan berätta om sin familj och sina hobbyer

· kan beskriva sitt hem, sina kläder

· övar sig att läsa olika slags texter flytande

· bekantar sig med finsk barnlitteratur

· reflekterar över finska traditioner och högtider

· lär sig att använda ordbok

CENTRALT INNEHÅLL

KRITERIER FÖR VITSORDET 8 I MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA VID SLUTBEDÖMNINGEN

HÖRFÖRSTÅELSE

B2.1

Självständig språkfärdighet, grundnivå

· Förstår de centrala tankarna i muntlig framställning som är invecklad till språk och innehåll och som behandlar konkreta eller abstrakta ämnesområden. Kan följa framställningar som är av allmänt intresse (nyheter, intervjuer, filmer, föreläsningar).

· Förstår huvudpunkterna i det talade, talarens avsikter och attityder, stil och grad av formalitet. Kan följa omfattande tal och invecklad argumentation om talets gång är tydligt markerad för klarhetens skull (bindeord, rytmisering). Kan komprimera innehållet eller återge de centrala detaljerna i det hörda.

· Förstår en stor del av en pågående diskussion men kan uppleva det svårt att förstå ett samtal i snabbt tempo som förs mellan infödda talare om dessa inte försöker underlätta förståelsen för vad de säger

TAL

B2.1

Självständig språkfärdighet, grundnivå

· Kan presentera klara och exakta beskrivningar av många erfarenheter, berätta om sina känslor samt redogöra för vilken personlig betydelse händelser och erfarenheter har för honom. Kan aktivt delta i de flesta praktiska och sociala situationer samt mer formella diskussioner. Är kapabel att regelbundet kommunicera med infödda utan att oavsiktligt göra sig löjlig eller irriterande. Den språkliga framställningen är inte alltid helt elegant.

· Kan tala i ganska jämnt tempo och längre pauser i det talade förekommer endast sällan.

· Uttalet och intonationen är tydliga och naturliga.

· Kan mångsidigt använda språkets strukturer och ett relativt omfattande ordförråd som inkluderar idiomatiska och abstrakta ord. Påvisar en växande förmåga att reagera på de formkrav som situationen ställer.

· Behärskar grammatiken rätt väl och sporadiska fel försvårar i allmänhet inte förståelsen.

LÄSFÖRSTÅELSE

B2.1

Självständig språkfärdighet, grundnivå

· Kan självständigt läsa texter på några sidor (tidningsartiklar, noveller, underhållnings- och faktalitteratur, rapporter och detaljerade anvisningar) inom den egna branschen eller allmänna ämnesområden. Texterna kan handla om abstrakta eller tekniska ämnen och innehålla fakta, attityder och åsikter.

· Kan känna igen skribentens avsikt och textens syfte och lokalisera flera olika detaljer i en lång text. Kan snabbt känna igen textinnehållet och bruksvärdet i ny information för att besluta om det lönar sig att bekanta sig närmare med texten.

· Endast idiom och kulturhänvisningar i långa texter vållar problem.

SKRIFT

B1.2

Flytande grundläggande språkfärdighet

· Kan skriva personliga och mer offentliga meddelanden, innefatta nyheter i meddelandena och uttrycka tankar om bekanta abstrakta ämnen och om kultur som exempelvis musik eller film.

· Kan skriva en disponerad text på några stycken (anteckningar, korta sammandrag och redogörelser utifrån en klar diskussion eller framställning).

· Kan i viss mån motivera sina huvudtankar och ta hänsyn till läsaren.

· Behärskar ordförråd och satsstrukturer som behövs för många slag av skrivande. Kan uttrycka samordning och underordning.

· Kan producera förståeligt och relativt felfritt språk trots att fel förekommer i krävande strukturer, i textens disposition och stil och trots att påverkan från modersmålet eller något annat språk är uppenbar.

De elever som följt den modersmålsinriktade lärokursen skall bedömas enligt ovannämnda kriterier.

Dessutom beaktas elevens

· förmåga att anpassa sitt tal till situationen (använda vårdad standardfinska åtminstone i formella situationer)

· förmåga att hålla isär finska och svenska ord, uttryck, betydelser och satsstrukturer

· vilja att iaktta och utveckla sitt språk och sin tvåspråkighet

· insikter i finsk kultur och skönlitteratur

· förmåga att studera finska

· omsorg

· kommunikationsförmåga

· beredvillighet att ta reda på nya saker på finska och sålunda lära sig mer både på och om språket

Om en elev har studerat enligt den modersmålsinriktade lärokursen bara på en del klasser antecknas i avgångsbetyget den lärokurs som eleven mestadels följt, och elevens kunskaper bedöms då enligt ifrågavarande lärokurs.

BOKTIPS (både för A-finskan och modersmålsinriktade lärokursen. Kolla själv lämpligheten! Mer tips hittar du på nätet via www.kirjastot.fi)

Böcker för lågstadiet

Aho, Tuulia Aapo ja puhuva pulu; Koira nimeltä joulu

Haakana, Anna-Liisa Järventekijä ja vedenväki

Harainen, Pirkko Emma menee kouluun

Huovi, Hannele Urpo, Turpo ja hymyilevä aave (tavutettu);

Atte ja Nysä-Putte; Suurkontio Tahmapää

István Mäki, Harri Naamio ja viitta; Sarjakuvasankari

Kallioniemi, Tuula Velmuja ja vintiöitä; Reuhurinteen ala-aste –kirjat; Tossavais-kirjat

Kaskinen, Anna-Mari Kottarais-kirjat

Lehtinen, T. H. Janne ja kellarihirviö

Leino, Marko Tommi Tähtinen ja avaruustauti

Levola, Kari Pyrstötähdestä ei päivääkään

Marttinen, Tittamari Timjami ja kadonnut kompassi; Taneli Kaneli – kirjat;

Joona ja yllätysten matkalaukku; Viivi Pusu ja toffeesydän

Mikkanen, Raili Histamiini-kirjat

Mäkelä, Hannu Herra Huu –kirjat

Mäkinen, Kirsti (toim.) Suomen lasten Kalevala

Mäkinen, Taru Salaperäinen tapaus

Nopola, Sinikka ja Tiina Risto Räppääjä –kirjat

Nuotio, Eppu Etsivätoimisto Jalka ja Lamppu

Orvola, Mirja Elmeri

Parkkinen, Jukka Osku-kirjat

Parvela, Timo Ella-kirjat; Isäni on supermies; Puhuva koira

Peltoniemi, Sari Löytöretkeilijä Kukka Kaalinen; Kukka Kaalinen koulutiellä

Romppainen, Päivi Ruuti-täti

Somersalo, Aili Mestaritontun seikkailut

Teerialho, Taina Nenä rusetilla

Böcker för högstadiet

Arjatsalo, Arvi Aavemylly

Bagge, Tapani Ulkona; Urho ja suuri junaryöstö; Pikkuveli

Ellilä, Kirsti Sisu Tähtinen ja kohtalokas samba

Forsström, Riikka Leija

Harolin, Hilkka Kummitukset eivät kiroile; Kummituskissa

Härkönen, Anna-Leena Häräntappoase

Kallioniemi, Tuula Järvihirviö; 11 stooria rakkaudesta

Kontio, Tomi Keväällä isä sai siivet

Lehtinen, Tuija Nottingham kesällä klo 6; sara.crazymail.com

Levola, Kari Tunnussana: salainen; Salainen koodi; Eskimosyksy;

Kirjolohikäärme

Manninen, Katri Hullu luokka-kirjat

Manninen, Raili Jatulintarhan arvoitus

Mäkinen, Taru Kaisa ja uusi opettaja; Kaisa ja kivenheittäjä; Rosvojahti; Tuntomerkk Nuotio, Eppu Villilän vauhti; Villilän vauva; Villilän viheltäjät; Postia Villiästä

Parkkinen, Jukka Kaupungin kaunein lyyli; Kalle-Yrjänän kaksitoista yritystä

Peltoniemi, Jusa Hinapulkka ja jäiset kädet

Valkama, Marja Minä ja mun kaveri

Vaijärvi, Kari Kulkurin takki

Valtiala, Nalle Poika joka hävisi maan alle

ENGELSKA,ENGELSKA

åk 4

åk 5

åk 6

åk 7

åk 8

åk 9

Då internationella kontakter ökar behövs förmåga till kommunikation mellan människor som företräder olika folk och kulturer. Genom glädjen i att förstå och uttrycka sig på ett främmande språk stimuleras samtidigt intresset för språkinlärning och förståelsen av andra kulturer. Eftersom engelskan som läroämne är ett kultur- och färdighetsämne bör eleven inse att språk och kulturer är olika men ändå likvärdiga. Eleven lär sig ta ansvar och är aktiv i språkinlärningssituationen. Undervisningen skall utveckla och främja de inlärningsstrategier som är typiska för språkstudier.

ÅRSKURSERNA 4 - 6

KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER

Eleven skall lära sig

· att känna igen det väsentliga i talad och skriven text

· att kunna hitta bestämd, avgränsad information i text och tal

· att planera den egna kommunikationen

· att i muntlig växelverkan stödja sig på nonverbal kommunikation och på samtalspartnerns hjälp

· att stöda sig på skriftliga hjälpmedel vid tolkning och produktion av texter

MÅL

Eleven

· kan beskriva och klassificera de vanligaste växterna och djuren i den egna närmiljön

· kan beskriva hur växter och djur har anpassat sig till olika årstider

· kan beskriva naturförhållanden i den egna hembygden

· förstår och kan konstruera enkla kartor

· vet var i Finland de största städerna, största sjöarna och vattendragen finns samt känner till länsindelningen

· känner till människornas verksamhet i olika delar av Finland

· kan sköta sin hygien

· förstår betydelsen av tillräcklig sömn och vila och hälsosam kost

· vet att rengöringsämnen och andra kemikalier kan vara giftiga och skadliga

· har ett gott uppförande i skolan och samhället

CENTRALT INNEHÅLL

Organismerna och livsmiljön

§ grundläggande dragen i den levande och icke-levande naturen

§ närmiljöns växter: vilda och odlade

§ närmiljöns djur: sällskapsdjur, boskapsdjur, vilda djur

§ naturen under olika årstider; skördetid och djurens förberedelser inför vintern, organismernas övervintring och uppvaknande samt tillväxt

§ exkursioner i närmiljön; iaktta och utforska

Hembygden

§ kulturmiljön

§ kartundervisning; adresskarta, grundkarta

§ lokalhistorien

§ exkursioner

§ människans verksamhet

Finland som statlig helhet

§ karta och namngeografi

§ kartans färger och deras betydelse, väderstreck

§ rita enkla kartor

§ länsindelning

§ spår av istiden

§ Finlands sjöar och vattendrag

§ huvudstaden, självständigheten, tvåspråkighet

§ republik, president

§ viktiga näringar

Människan och hälsan

§ kost, motion och vila; vikten av att vårda sitt välbefinnande

§ grunderna i första hjälp

§ hygien

§ fysisk integritet; mobbning och våld, acceptabel och oönskad beröring

§ ordningsregler; rätt och fel i skolan och samhället

§ trafiksäkerhet och lokala trafikförhållanden

§ faror i hemmet; el, tvättmedel, mediciner

MÅL

Eleven

· förstår näringskedjans uppbyggnad; producenter, konsumenter, nedbrytare

· kan beskriva vanlig samverkan inom växt- och djurvärlden; symbios, pollinering och fröspridning

· känner till Nordens vanligaste däggdjur och deras särart

· kan använda väderstreck, teckenförklaringar samt skalor som hjälp vid kartläsning

· uppfattar Finland som en del av Norden

· känner till de nordiska ländernas kulturer och viktiga näringar

· har en uppfattning om var i Norden större städer, sjöar och vattendrag, berg osv. finns

· har bekantat sig med Baltikums karta, kultur och viktiga näringar

· kan bygga enkla strömkretsar

· känner till vattnets och luftens egenskaper

· känner till olika ljus-, ljud- och värmekällor samt bekantar sig med olika fenomen i anslutning till ljus, ljud och värme

· förstår vad som sker vid förbränning

· förstår hur viktigt det är att ta vara på miljön och känner till hur man kan spara vatten, el och värme samt hur avfall sorteras

CENTRALT INNEHÅLL

Organismerna och livsmiljön

§ näringskedjan

§ samverkan inom växtvärlden; symbios

§ samverkan inom växt- och djurvärlden: pollinering, fröspridning

§ Nordens vanligaste däggdjur

Norden

§ karta och namngeografi

§ karttecken och kartskalor

§ ländernas gemensamma drag och särdrag

§ ländernas flaggor

§ viktiga näringar

§ hav sjöar och vattendrag

§ Nordens topografi

Baltikum

§ karta och namngeografi

§ kultur och näringar

Ämnen och fenomen i miljön

§ ljus-, ljud- och värmekällor; ljusets och ljudets fortplantning, värmeöverföring

§ elektricitet och magnetism; enkla strömkretsar och risker förenade med elanvändning

§ luft och vatten; egenskaper och tillstånd

§ förbränning; ämnesomvandling, lättantändliga ämnen

§ hållbar utveckling; avfallssortering och energisparande

BEDÖMNING AV GODA KUNSKAPER I MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP I SLUTET AV ÅRSKURS 4

Kunskaper i naturundersökning

Eleven

· kan göra iakttagelser med olika sinnen och beskriva och jämföra organismer och fenomen

· kan undersöka naturen och dess fenomen med hjälp av olika informationskällor samt presentera resultatet.

Organismerna och livsmiljön

Eleven

· förstår hur den levande och icke-levande naturen skiljer sig från varandra och kan beskriva olika livsmiljöer

· känner till årstidernas variation

· kan beskriva skillnader mellan naturmiljö och kulturmiljö samt människans verksamhet i sin hembygd

· förstår och kan använda olika typer av kartor

· har kunskap om Finland, de nordiska länderna och övriga närområden

· förstår att den egna hembygden är en del av Finland och Norden.

Ämnen och fenomen i miljön

Eleven

· känner till olika ljus-, ljud- och värmekällor och kan bygga en enkel strömkrets samt känner till riskerna förenade med elanvändning

· kan undersöka egenskaper hos luft och vatten, ändringar i vattnets aggregationstillstånd och beskriva vattnets kretslopp i naturen

· känner egenskaper hos och användning av olika ämnen och material och vet att det i hemmet kan finnas skadliga ämnen

· kan sortera avfall, skräpar inte ner i naturen och kan spara vatten, el och värme.

Människan och hälsan

Eleven

· känner till hälsofrämjande vanor och rutiner

· förstår vikten av ett gott uppförande samt individens rätt till fysisk integritet.

Säkerhet

Eleven

· vet och känner igen de riskfaktorer som hotar tryggheten i trafiken och i närmiljön.

PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4 ENLIGT LpG 2004

Kunskaper i naturundersökning

Eleven

· kan göra iakttagelser med sina olika sinnen och fästa uppmärksamhet vid det väsentliga i det som undersöks

· kan beskriva, jämföra och klassificera föremål, organismer och fenomen på basis av deras olika egenskaper

· kan under handledning göra enkla undersökningar om naturen och dess fenomen och om kulturmiljön

· kan använda olika slags informationskällor och jämföra information från olika källor

· kan presentera informationen om naturen och kulturmiljön i tal och skrift och genom att teckna.

Organismerna och livsmiljön

Eleven

· förstår hur den levande och icke-levande naturen skiljer sig från varandra och kan beskriva drag i olika livsmiljöer såsom gårdar, parker, skogar, ängar och åkrar och känner igen de vanligaste arterna där; eleven kan ge exempel på ryggradsdjur och ryggradslösa djur

· känner till årstidernas variation och kan beskriva hur olika organismer har anpassat sig till olika årstider, speciellt till vintern i Finland

· vet varifrån födoämnena kommer och var maten produceras

· kan beskriva skillnader mellan naturmiljö och kulturmiljö, visar intresse och ansvar för dem och kan bedöma miljöns skönhet, mångfald och trivsamhet

· förstår hur man betecknar olika objekt på en karta, kan använda väderstreck, teckenförklaringar och skalor som hjälp vid kartläsning och kan rita en enkel karta över skolgården och den egna närmiljön

· kan beskriva naturförhållanden och människans verksamhet i sin hembygd och i sitt eget landskap

· har en uppfattning om Finland, de nordiska länderna och övriga närområden och inser rikedomen i deras naturlandskap

· förstår att den egna hembygden är en del av Finland och att Finland är en del av Norden och förstår att människorna lever på jordklotet.

Ämnen och fenomen i miljön

Eleven

· kan använda centrala begrepp och gestalta begreppsliga helheter

· kan använda enkla undersökningsredskap såsom klocka, måttband, termometer och lupp och dessutom egenhändigt gjorda redskap

· kan förklara hur enkla anordningar såsom hävstänger, hjul och fjädrar fungerar och kan undersöka hållfastheten i olika konstruktioner

· kan bygga en enkel strömkrets med hjälp av batteri, lampa och ledare och känner till de elapparater som används i hemmet; eleven förstår att elanvändning är förenad med risker och visar att han eller hon kan använda elapparater tryggt

· känner till olika ljus-, ljud- och värmekällor och känner igen och kan undersöka ljus-, ljud- och värmefenomen såsom ljudets fortplantning, ljusets fortplantning och reflexion samt värmeöverföring och uppvärmning

· känner till hur man skyddar syn och hörsel och förebygger brännskador och kan handla därefter

· kan undersöka egenskaper hos luft och vatten, ändringar i vattnets aggregationstillstånd och beskriva vattnets kretslopp i naturen

· förstår vad ämnesomvandling innebär, t.ex. då ett ljus eller trä brinner och känner till lättantändliga ämnen och kan använda enkel släckningsutrustning

· känner egenskaper hos och användning av olika ämnen och material och vet att det i hemmet kan finnas skadliga ämnen såsom mediciner, tvätt- och rengöringsmedel, lösningsmedel och tobaks- och alkoholprodukter

· kan sortera avfall i hemmet, skräpar inte ner i naturen och kan spara vatten, el och värme.

Människan och hälsan

Eleven

· kan beskriva olika skeden i en människas uppväxt, utveckling och levnadslopp, kan namnge människans viktigaste kroppsdelar och centrala livsfunktioner

· känner till hälsofrämjande vanor och rutiner såsom dygnsrytm, tillräcklig sömn och vila, näring, regelbundna matvanor, daglig motion, riktiga arbetsställningar i skolan och hemma, hållning, munhygien, kroppshygien, klädsel

· behärskar de grundläggande normerna för hur man fungerar i grupp och uppför sig artigt; han eller hon känner igen och kan namnge olika känslor och vet att det går att behärska sina känslor

· kan beskriva de vanligaste barnsjukdomarna, deras symtom och vården av dem; han eller hon känner till grundläggande principer för medicinanvändning; han eller hon behärskar grunderna i första hjälpen och kan tillkalla och hämta hjälp vid behov.

Säkerhet

Eleven

· kan beskriva olika tecken på mobbning och våld; han eller hon har kännedom om individens rätt till fysisk integritet och känner till skillnaderna mellan acceptabel och oönskad beröring; eleven vet hur han eller hon vid behov kan söka hjälp och vet vem som erbjuder hjälp i skolan och närmiljön

· vet vad som är lagligt och olagligt för åldersgruppen

· vet och känner igen de riskfaktorer som hotar tryggheten i närmiljön och i trafiken, till sjöss och på isen; han eller hon känner till de centrala trafikreglerna för fotgängare och cyklister och förstår varför överenskomna regler och anvisningar måste följas.

BIOLOGI OCH GEOGRAFI

åk 1	åk 2	åk 3	åk 4	åk 5	åk 6	åk 7	åk 8	åk 9
miljö och natur				bi-ge i ämnesblock		bi och ge som skilda ämnen

ÅRSKURSERNA 5 - 6

Biologi

Målet för undervisningen i biologi är att eleven skall lära känna sig själv som människa och förstår växelverkan mellan organismer och deras livsmiljöer samt lär sig uppskatta och vårda naturens mångfald. Undervisningen skall vara undersökande och ske såväl i klassrummet som utanför. Genom att hälsokunskap integreras i biologiundervisningen lär sig eleverna förstå sin egen uppväxt och utveckling.

Geografi

Målet för undervisningen i geografi är att elevens världsbild utvidgas från Norden och Baltikum till Europa och den övriga världen. Eleverna bör lära sig att uppskatta mångfalden av kultur- och naturmiljöer. Undervisningen bör skapa en god grund för internationalism och tolerans mellan olika nationer och kulturer.

MÅL

Eleven

· känner igen växter i närmiljön samt deras anpassning till sina livsmiljöer

· känner till hur växter och djur utvecklas och förökar sig

· kan vistas i naturen och handskas varsamt med den

· känner till människokroppens uppbyggnad samt dess livsfunktioner

· lär sig känna igen pubertetens särdrag samt att förstå att utvecklingen är vars och ens personliga process

· kan ta ansvar för sina egna handlingar och ta hänsyn till andra människor och kulturer

· känner till Europas geografi

· kan använda kartböcker och känner till världsdelarna

· förstår att människans verksamhet är beroende av möjligheterna som miljön erbjuder

CENTRALT INNEHÅLL

Biologi

Organismerna och livsmiljöerna

· artkännedom i närområdet: gårdsplanens och trädgårdens växter

· organismernas fortplantning samt tillväxt: pollination, fotosyntes

· livsmedlens ursprung och produktion: trädgårdens produkter, husdjur

Människan

· människokroppen: uppbyggnad, fortplantning, centrala livsfunktioner

· puberteten: sund inställning till den egna kroppen

· hälsa: hygien, motion

· människorelationer: hyfs, hänsyn och förhållande till andra folkslag

Geografi

Europa

· Europas kartbild: länder, huvudstäder, bergskedjor, floder

· klimat- och vegetationszonerna

· människans verksamhet: fördjupning i länderna kring Medelhavet

Människoliv och livsmiljöer på jorden

· världskartan: världsdelarna, världshaven

· kartfärdigheter

· miljöförändringar som följd av människans verksamhet: växthuseffekten

MÅL

Eleven

· känner igen växter i närmiljön samt deras anpassning till sina livsmiljöer

· känner till olika organismer och näringskedjor i skogs- och myrmiljö

· kan vistas i naturen och handskas varsamt med den

· känner till allemansrätten rättigheter samt skyldigheter

· har ett miljövänligt tanke- och förhållningssätt till omgivningen

· kan ta ansvar för sina egna handlingar och ta hänsyn till andra människor och kulturer

· kan använda kartböcker och känner till världsdelarna

· känner till olika vegetations- och klimatzoner

CENTRALT INNEHÅLL

Biologi

Organismerna och livsmiljöerna

artkännedom: växter på dikesrenar och ängar
skogen: näringskedjor och skogsbruk
myren: organismer samt näringskedjor
människan och miljön: näringsgrenar ex. pälsdjur och fiskodling
hållbarutveckling: ekologisk odling samt sophantering

Naturens mångfald

allemansrätten: rättigheter samt skyldigheter
utrotningshotade djur: Finland och andra världsdelar

Geografi

Människoliv och livsmiljöer på jorden

jordens vegetationszoner: Afrika; regnskogar, savanner, stäpper, öknar, kultur och näringar
Australien och Oceanien: klimat, natur, kultur och näringar

klimat och väder: polara, tempererade, subtropiska och tropiska zonen

BEDÖMNING AV GODA KUNSKAPER I BIOLOGI & GEOGRAFI I SLUTET AV ÅRSKURS 6

Färdigheter att undersöka naturen

Eleven

· kan vistas i naturen och iaktta och undersöka den

· känner igen de vanligaste växt- och djurarterna.

Organismerna och livsmiljöerna

Eleven

· kan redogöra för fotosyntesens och näringskedjans huvudprinciper

· förstår hur människan är beroende av naturen och hur vårda och skydda den.

Människans byggnad och livsfunktioner, uppväxt, utveckling och hälsa

Eleven

· kan i huvuddrag beskriva människans byggnad och livsfunktioner

· kan iaktta förändringarna i sin utveckling och redogöra för vilka förändringar pojkar och flickor genomgår i puberteten

· kan ta ansvar för sina egna handlingar och ta hänsyn till andra människor och kulturer.

Kartfärdigheter

Eleven

· förstår och kan använda olika typer av kartor och kan tolka statistik, diagram, bilder och elektronisk information och kritiskt bedöma olika slags informationskällor.

Europa som en del av världen

Eleven

· känner i huvuddrag till de europeiska staterna och deras huvudstäder och kan beskriva de varierande naturförhållandena och människans verksamhet i Europa.

Människolivets och livsmiljöernas mångfald på jordklotet

Eleven

· känner till världskartans centrala namnbestånd, såsom världsdelar, oceaner, de största bergmassiven samt regnskogs- och ökenområden

· vet att det finns olika klimat- och vegetationszoner på jordklotet och kan ge några exempel på hur olika klimatförhållanden påverkar den mänskliga verksamheten och hur den mänskliga verksamheten påverkar miljön

· känner igen särdrag i den egna kulturen och i främmande kulturer.

PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6 ENLIGT LpG 2004

Färdigheter att undersöka naturen

Eleven

· kan röra sig i naturen och iaktta och undersöka den

· kan genomföra och beskriva egna enkla undersökningar om naturen och den övriga miljön och kan redogöra för resultaten

· känner igen de vanligaste växtarterna och kan samla växter enligt anvisningar.

Organismerna och livsmiljöerna

Eleven

· känner till olika grupper av ryggradsdjur och känner igen de vanligaste däggdjuren, fåglarna och fiskarna i närmiljön och kan ge exempel på hur olika djur har anpassat sig till sin miljö

· vet att de gröna växterna själva tillverkar sin näring genom assimilation

· kan med hjälp av exempel redogöra för näringskedjans huvudprinciper

· förstår och kan ge exempel på varför och hur människan är beroende av naturen och kan ta reda på baslivsmedlens ursprung

· kan ge exempel på hur man kan vårda och skydda den omgivande naturen och boendemiljön.

Människans byggnad och livsfunktioner, uppväxt, utveckling och hälsa

Eleven

· kan i huvuddrag beskriva människans byggnad och livsfunktioner

· kan iaktta förändringarna i sin egen uppväxt och utveckling, kan redogöra för vilka förändringar pojkar och flickor genomgår i puberteten och för den sexuella utvecklingen och kan ge exempel på hur förändringarna varierar från person till person

· kan ge exempel på hur man kan behärska sina känslor och se på saker också ur andra människors synvinkel och kan med exempel beskriva människors olika sätt att uttrycka känslor

· känner de rättigheter och det ansvar som hör till åldern.

Kartfärdigheter

Eleven

· kan ur kartverk leta fram platser som han eller hon har undersökt, använda teckenförklaringar och skalor vid kartläsningen och kan tolka olika slags kartor

· kan tolka statistik, diagram, bilder och elektronisk information och kritiskt bedöma olika slags informationskällor

· kan själv rita enkla kartor och diagram.

Europa som en del av världen

Eleven

· känner i huvuddrag till de europeiska staterna och deras huvudstäder och kan beskriva de varierande naturförhållandena och människans verksamhet i Europa.

Människolivets och livsmiljöernas mångfald på jordklotet

Eleven

· känner till världskartans centrala namnbestånd, såsom världsdelar, oceaner, de största bergmassiven samt regnskogs- och ökenområden

· vet att det finns olika klimat- och vegetationszoner på jordklotet och kan ge några exempel på hur olika klimatförhållanden, såsom temperatur och regnmängd, påverkar den mänskliga verksamheten, speciellt jordbruket och boendet i olika zoner och kan beskriva människolivet i olika miljöer

· kan ge exempel på hurdana förändringar den mänskliga verksamheten har orsakat i miljön, t.ex. när städer och industri har byggts, för mycket betesmark har röjts eller för mycket skog har huggits till ved

· känner igen särdrag i den egna kulturen och i främmande kulturer.

BIOLOGI,BIOLOGI

I undervisningen i biologi undersöks livet, dess yttringar och förutsättningar.

Undervisningen skall utveckla elevens naturkännedom och leda till

förståelse för naturens grundfenomen. Målet är att eleven bekantar sig med grunderna i ekologi, människans byggnad och livsfunktioner samt evolutionen. I undervisningen betonas människans ansvar för naturens mångfald. Biologiundervisningen skall basera sig på undersökande inlärning. Målet för undervisningen är att ge eleven färdigheter i att iaktta och undersöka naturen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING...................................................................................................... 2

1. FÖRSKOLAN

2. UTGÅNGSPUNKTER

3. GENOMFÖRANDET AV UNDERVISNINGEN

4. LÄROÄMNEN

5. STÖDANDE ÅTGÄRDER

6. BEDÖMNING OCH UTVÄRDERING

7. BILAGOR

Den fysiska miljön

Den sociala miljön

Den psykiska miljön

Den emotionella miljön

Den kognitiva miljön

MÅL

Tala och lyssna

Litteratur

Läsa och skriva

Tala och lyssna

Litteratur

Läsa och skriva

Tala och lyssna

Litteratur

Tala och lyssna

§ lära sig anpassa språket efter situationen

Litteratur

Läsa och skriva

CENTRALT INNEHÅLL

BEDÖMNING

MÅL

Situationer och ämnesområden

Strukturer

Situationer och ämnesområden

Strukturer

Situationer och ämnesområden

Strukturer

Eleven skall

KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER

Eleven skall

Situationer och ämnesområden

Strukturer

Åk 7

Åk 8

Åk 9

Algebra

Geometriska begrepp

Mätning

Information och statistik

Tal och räkneoperationer

Algebra

Mätning

Information och statistik

· Volymenheter: dl, l

· Förstå geometriska begrepp

· Geometriska figurer

Tal och räkneoperationer

Uppställning

Geometri

Statistik