Kronoby Gymnasium historik
En kort översikt av de 30 första verksamhetsåren
Kronoby gymnasium inledde verksamheten hösten 1974. Skolan inhystes till att börja med i högstadiet, genom att två klassrum tilldelades gymnasiets ettor (10A och 10B). Benämningen av klasserna hörde ihop med att gymnasieverksamheten sågs som en naturlig fortsättning på grundskoltiden. Morgon- och övriga samlingar hölls gemensamt med högstadiet, de flesta lärare undervisade i båda skolformerna.
Redan det andra läsåret visade sig utrymmesbristen vara akut. I och med att skolan nu bestod av fyra klasser var man tvungen att flytta ut båda ettans grupper i det nedlagda mejeriet. I slutet av läsåret 1976 – 77 utdimitterade gymnasiet sina första studenter i och med att 43 studenter erhöll den vita mössan. Diskussionen om huruvida ett gymnasium på landsbygden kvalitativt kan mäta sig med stadsgymnasierna kunde avslutas med konstaterandet att Kronoby gymnasium uppvisade ett ypperligt studentresultat för den första kullen. Gymnasiet etablerade sig snabbt som en välfungerande och resultatrik skola på mellanstadiet. Den egna skolan blev en hjärtesak för kommuninvånarna.
Gymnasiet fick vänta på egna utrymmen till höstterminen 1980. Under verksamhetens två första läsår inhystes två klasser i högstadiets lokaliteter, medan eleverna och lärarna under läsåren 1976 - 80 inrymdes i det gamla mejeriet. Klassrummen var små, specialutrymmena och matsalen fanns på ett ansenligt avstånd i högstadiet, men undervisningen fungerade. Det nya skolhuset, som byggdes intill högstadiet, stod klart för användning vid skolstarten och kunde högtidligt invigas 15.11.1980. I början av 1990-talet visade det sig att skolhuset var för litet, med följd att det uppfördes en tillfällig byggnad med två klassrum intill skolan. Den i elev- och lärarmun kallade ”baracken” försvann i samband med att gymnasiet fick nya utrymmen och sanerade klassrum, som gradvis togs i bruk under vårterminen 1998.
Eleverna och lärarna i gymnasiet och i grundskolan kunde samma vår glädja sig åt att en efterlängtad idrottshall äntligen kunde tas i bruk. Gymnastiken och idrotten har med hallen fått ett stort uppsving. Den stora salen har visat sig vara ypperlig för studentskrivningar och för gymnasiets läsårsavslutningsfester. Inför 30-årsjubileet kan konstateras att skolan har ändamålsenliga och välfungerande utrymmen, klassrummen rymmer elevgrupperna, vi har ett specialutrymme för fysik, kemi och biologi, lärare och elever har direktförbindelse med högstadiets utrymmen och lärarnas arbetsutrymmen är i flitigt bruk.
Det första läsåret hade gymnasiet tre lärartjänster, rektorstjänsten och en lektorstjänst i matematik och fysik samt en lektorstjänst i finska och franska. Endast rektorstjänsten var ordinarie besatt av Håkan Vikström. För den övriga undervisningen anlitades timlärare i huvudsak bland högstadiets lärarkår. I och med att årsklassernas antal ökade erhöll gymnasiet flera lärartjänster. Vid ingången till 1980-talet hade skolan sju ordinarie tjänster, från 1984 till 1995 verkade åtta ordinarie tjänsteinnehavare i gymnasiet och nu är vi uppe i tio ordinarie tjänster. Trots att elevantalet under senare år gått ned har vi kunnat behålla antalet lektorstjänster tack vare det intima samarbetet med grundskolans årsklasser 7 – 9 (högstadiet). Genom åren har gymnasiet anlitat ett flertal timlärare, de flesta från grundskolan.
Håkan Vikström innehade rektorstjänsten i Kronoby gymnasium från starten fram till pensioneringen i slutet av augusti 2001. Under läsåren 1991-92 och 1992-93 var han tjänstledig varvid Erland Slotte var t.f. rektor. Håkan Vikström efterträddes av Erland Slotte från och med 1.9.2001. Lektorn i främmande språk, Jan-Erik Nygren avgick med pension i samband med läsårsavslutningen 2002. Två övriga trotjänare, Ulla Sjölind och Richard Sjölund, sökte nya utmaningar, men i övrigt har inga riktigt stora förändringar skett i lärarkåren under drygt 30 år.
Lärarval, tilldelning av timresurs och övriga skolfrågor har behandlats i den nämnd som handhaft skolärenden, skolnämnden senare kallad bildningsnämnden. Organ för enbart gymnasieärenden har varit föräldrarådet från gymnasiestarten till 1985 med föräldrarepresentanter och rektor som sekreterare samt gymnasierådet med elev- och lärarrepresentanter. Från och med läsåret 1985 har skolan haft en direktion som handhaft gymnasieärendena. Under åren 1993 till och med 1996 var gymnasiets direktion gemensam med högstadiets. Lärarna hade representation i direktionen till och med 1996. Direktionerna drogs in 31.12.2004.
Kontakten till föräldrarna har upprätthållits genom föräldramöten, ett per läsår för alla årsgrupper. Ettornas föräldramöte brukar infalla under hösten, abiturientföräldrarna söker sig till gymnasiet i januari och tvåornas föräldrar inbjuds i månadsskiftet april-maj.
Den första kullen i Kronoby gymnasium var relativt stor, 63 elever skrevs in för studier i augusti 1974. De följande var något mindre, 41 påbörjade studierna 1975, 40 elever 1976 och 43 hösten 1977. Elevantalet stabiliserade sig för flera år kring 120 – 130. Det är märkbart att det skedde relativt många avhopp och omtagningar av klasser i början av gymnasiets verksamhet. Elevboomen kom i början av 1990-talet, då 60 elever inskrevs 1990, 51 nya studerande år 1991, och under toppåret 1992 rekordmånga 78 elever samt 75 elever hösten 1993. I medlet av 1990-talet översteg elevantalet 200. Vid ingången till 2000-talet vek antalet elever ned, dels som en följd av mindre årsklasser inom grundutbildningen men också som ett bevis på yrkesutbildningens starka rekrytering. Vid läsårsstarten 2004 räknade gymnasiet totalt 127 elever, vid ingången till läsåret 2005 – 06 var antalet 142 elever och hösten 2006 väntas drygt 150 elever.
Övergången till gymnasieutbildning var låg för Kronoby kommun ända tills grundskolan infördes och det egna gymnasiet började ta emot ungdomarna. Under de första verksamhetsåren samt under förra halvan av 1980-talet låg övergången på en moderat nivå, för att från senare delen av 1980-talet fram till början av 1990-talet stiga till att i stort sett omfatta två av tre grundskolgångna. Orsakerna till uppgången står att finna i de studietraditioner som skolan födde, under senare år även i den ekonomiska depressionen som drabbade landet, en förlängd utbildning var ett sätt att undvika arbetslöshet, men också i ökad popularitet för gymnasiestudierna på grund av den mångfald av studiemöjligheter och de ökade frihetsgraderna som försöket med utbildning på ungdomsstadiet gav. Vid ingången till det nya årtusendet dalade intresset för gymnasiestudier något, ett fenomen som kan iakttas i många gymnasier i landet. För att trygga gymnasiets elevtillströmning startade Kronoby gymnasium en värvningskampanj i Larsmo inför läsåret 2003 – 04, vilket resulterade i fyra elever till i elevkåren. Det nystartade högstadiet i Larsmo (Cronhjelmskolan) klippte av banden till Jakobstad. Eftersom eleverna inte mera får en del av sin grundutbildning i staden, har rekryteringen inalles gett tio extra elever till detta läsår. Vi hoppas att Larsmoeleverna skall motverka nedgången i elevtalet, så att vårt gymnasium även i fortsättningen kan erbjuda ett brett kursutbud.
Studierna i gymnasiet var uppbyggda som traditionell läroverksundervisning under de första åren, läsåret var indelat i en höst- och en vårtermin där läroämnena studerades under en eller flera årsveckotimmar. Betygen gavs i form av terminsbetyg. Hösten 1982 infördes periodläsningen successivt så att ettorna levde enligt det nya systemet. Den nya ordningen medförde ett nytt begrepp i gymnasievärlden, periodindelning av läsåret. Det visade sig småningom att landets finskspråkiga gymnasier omfattade femperiodssystemet, medan flertalet av de svenska skolorna gick in för sexperiodssystemet. Vårt gymnasium prövade på en periodindelning med tre perioder under ett antal år efter övergången till periodsystemet, men har haft en sexperiodsindelning sedan dess.
Lagen om försök med utbildning på ungdomsstadiet stadfästes 1991. Av de 16 försöksenheterna var två svenskspråkiga, Pargas och Karleby-Kronoby. Försökstillståndet gav de deltagande skolorna rätt att avvika från gällande bestämmelser i syfte att ge eleverna ett breddat studieutbud. Vår svenska enhet omfattade gymnasierna i Karleby och Kronoby samt Gamlakarleby handelsläroverk. Inför läsåret 1992-93 gjordes kursuppläggningen enligt ett årskurslöst tänkande. Det betydde att årsutbudet av kurser ställdes upp på rader, varvid alla grupper på samma rad undervisades samtidigt och att en elev kunde välja högst en kurs per rad. Samarbetet med övriga skolor ordnades praktiskt så att en period av läsåret viktes för elevövergångarna inom regionen. Ettorna kunde välja in studier i andra skolor i den femte perioden, tvåorna i den fjärde samt abiturienterna i läsårets sista period efter avslutade studentskrivningar.
Efter hand inkluderades flera skolor i verksamheten och ett samarbete med motsvarande finska enhet i Karleby startades. De finska gymnasierna bytte snart periodindelning (till ett femperiodssystem), vilket styrde vårt samarbete söderut mot de svenska skolorna på andra stadiet. Ur försöksverksamheten växte fram ett regionalt nätverk som omfattade nejdens fem gymnasier samt yrkesläroanstalterna. Majoriteten av övergångarna har varit gymnasieelevers studier i yrkesläroanstalter, medan yrkesstuderande inte i lika hög grad valt gymnasiekurser. Kurstagningen utanför egen skola har dels gällt parallellstudier för en annan examen antingen på andra stadiet eller på högskolnivå, intressekurser eller –kurspaket utan sikte på examensbetyg samt arbetslivserfarenhet. Vårt nätverk, tidigare kallat Norra svenska Österbotten (numera Arena Nord), kom efter hand att fungera som modell för övriga Svenskfinland, när de övriga utbildningsregionerna i slutet av 1990-talet byggde upp sina samarbetsformer. I Kronoby gymnasium har ivern att inkludera utomstående studier i examen varit stor, endast en liten del av årgången har tytt sig enbart till gymnasiekurser i komponerandet av studierna. De nya skollagarna som gavs 1998 uppmanar utbildningsanordnarna att samarbeta, kravet är ett resultat av försöksverksamheten.
Den överlägset största gruppen som påbörjat parallellexamen under gymnasietiden är eleverna som tagit kurser i handelsläroverket i Karleby. Under den tid som möjligheten har funnits torde över etthundra elever ha skaffat sig en dubbelkompetens som innefattat grundexamen inom handeln. Vi har även haft elever som påbörjat en vårdutbildning genom att inkludera yrkeshögskolkurser i sin examen. Andra möjligheter har varit parallellstudier inom bl.a. lantbruk, datateknik, hantverk (Terjärv) och musik. Många elever har tillägnat sig en enskild period, i de flesta fall genom att fylla fjärde perioden i tvåan med ”intressestudier” i Kronoby folkhögskola, utan att ha en tanke på att bygga ut prestationen till en annan examen. Intressestudierna har bestått av ”fysiokurs”, dataperiod, hantverk, friluftskurs mm. Den tredje huvudgruppen av studier utanför gymnasiet har varit abiturienternas medräknande av arbetslivserfarenhet (krav: personlig handledare, beskrivning av verksamheten och avlönat arbete) i examen. Lejonparten av eleverna som utnyttjat möjligheten har skaffat erfarenhet i form av lärarpraktik inom grundskolan eller i ett daghem, även arbete på en tidning och inom en församling har räknats.
Under de första verksamhetsåren då gymnasiets undervisning var klassbunden gick det att pressa in lektionerna mellan klockan 9 och klockan 15. Efterhand blev det aktuellt att skarva i arbetsdagen med så kallade morgontimmar från klockan 8, även sena eftermiddagslektioner kunde hittas på schemat. Morgontimmarna var oftast lektioner i valbara ämnen, de obligatoriska kurserna sattes huvudsakligen mellan 9 och 15. I och med övergången till årskurslös uppläggning av kursutbudet spreds alla ämnen över skoldagen från 8 till 15. Fram till hösten 1993 var lektionslängden 45 minuter, varvid även s.k. dubbeltimmar kunde hittas på schemat. Samordningen med högstadiets lektioner gjorde att gymnasiet under läsåret 1993-94 övergick till nuvarande indelning av arbetsdagen, dvs. med 70 minuters lektioner (egentligen 67,5 min effektiv tid).
Proven följde terminerna så länge som ämnena studerades spridda över läsåret. När periodindelning av läsåret infördes blev proven en kursutvärdering som omspände den period som gått. Under senare halvan av 1980-talet hölls två prov per kurs, men vid övergången till det följande årtiondet kom det enda provet, som hölls i slutet av perioden, att utgöra en sammanfattning av den lästa kursen. Det årskurslösa systemet underlättade skapandet av provlistorna, då grupperna på samma rad samtidigt kunde skriva prov, och med prov varannan skoldag i slutet av perioden. Ett försök med provvecka ansågs inte ge någon förbättring, varvid det beprövade provsystemet har bibehållits.
Bland gymnasietraditionerna kan nämnas firandet av abiturienternas bänkskuddardag, ”penkkis”, som infaller i medlet av februari. I Kronoby gymnasium har dagen uppmärksammats med start på torsdag morgon med att den utklädda avgående årgången tagit in yngre elever i skolbyggnaden med buller och bång. Före maten har yngre elever och lärare serverats programinslag innehållande skoj och musik, överräckandet av tvåornas skämtplakat till abiturienterna har avslutat förmiddagens roligheter. Under en efterföljande kvällsfest har lärarna bjudit abiturienterna på sina programpunkter. Under nästa dag, ”vanhadagen”, har tvåorna klätt upp sig för att markera att de är äldst i skolan. Julfesten har traditionellt ordnats av tvåorna under ledning av klassföreståndarna (kallade grupphandledare från ingången till det nya årtusendet). Eleverna i Kronoby gymnasium har aktivt deltagit i dagsverksinsamlingen under alla år. Under 1980-talet ordnades lägerskolresor, varvid en elev kunde delta en gång under sin gymnasietid. Resorna ordnades under det andra skolåret eller under abiturientåret, och innehöll ibland skolbesök på studieorterna Åbo och Helsingfors. Den ekonomiska lågkonjukturen i början av 1990-talet bröt traditionen, men studieprojekt som utmynnat i en resa har återkommit under senare år.
Under läsåret 1996-97 kom gymnasiet med i ett elevutbytes- och samarbetsprojekt inom ramen för EU:s utbildningsprogram, varvid kontakter knöts till elever i Toulouse i Frankrike. Följande läsår påbörjades ett projekt (War and peace) med elevutbyte till Tielt i Belgien. Övriga EU-projekt som våra elever kunnat delta i har varit ”Cultural heritage” och ”Minorities”. Flera tiotal elever har totalt deltagit i utbytesverksamheten under senare år, elevgrupperna har besökt europeiska samarbetsskolor samt tagit emot gästelever i vår skola. En traditionell utbytesverksamhet inom landet är kontakterna till Lyseonpuiston i Rovaniemi. Genom åren har en stor grupp elever under sin skoltid vistats en vecka i Rovaniemi och tagit emot en gästelev hemma hos sig. Bland nya intressanta internationella projekt kan nämnas den s.k. Afrikalinjen, som utmynnar i biståndsarbete i Senegal samt ”Förintelsen” som innefattar ett besök till koncentrationsläger från andra världskriget.
Kontakterna till församlingarna i kommunen har skett genom att församlingarna stått för regelbundna morgonsamlingar i gymnasiet. Huvudsakligen under senvåren har traditionellt ordnats en skolungdomsvecka för elever i högstadiet och gymnasiet. Skolgudstjänster brukar ordnas för skolornas elever i slutet av varje termin.
Dagens gymnasieelever utgår från att studierna är kostnadsfria. Under det första verksamhetsåret betalade eleverna 1,30 mk/måltid under höstterminen och 1,60 mk/måltid under vårterminen för skolmaten. Eleverna var även skyldiga att erlägga en terminsavgift för studierna, som exempel kan nämnas att under läsåret 1977-78 var avgiften 100 mk/termin. Av läsårets 114 elever beviljades 27 befrielse från avgiften, medan 13 elever fick en 50% nedsättning. Under samma läsår slopades matavgiften. En lagändring som trädde ikraft i medlet av 1980-talet stipulerade att gymnasieelever har rätt till en avgiftsfri skolgång samt gratis måltider. Skolskjutsarna kunde hållas kostnadsfria i och med att gymnasieeleverna till att börja med anlitade samma skjutsar som grundskoleleverna. Vid ingången till 2000-talet kom resorna till diskussion igen och från hösten 2004 erlägger eleverna en mindre del av den självrisk som kommunen har rätt att uppbära (20 €/månad eller knappt hälften av summan).
Jag tror att de elever och lärare som jobbat i Kronoby gymnasium sedan starten 1974 upplever att de haft förmånen att få verka i en inspirerande och trivsam miljö. När vi under senare år marknadsfört gymnasiet för att rekrytera elever har vi betonat småskaligheten, trivseln och den hemvana miljö som möjliggör att ingen glöms bort, det betyder att alla känner alla. Gymnasiet har dessutom hållit sig mycket väl framme i olika jämförelser, må det sedan gälla våra studenters resultatnivå i skrivningarna eller utvecklandet av samarbetsformer och kontakter inom skolvärlden. Jag är övertygad om att de följande trettio åren kommer att präglas av samma genuina arbetsvilja och gemensamma satsningar, så att elever som varit knutna till Kronoby gymnasium även i fortsättningen skall kunna vara stolta över att ha fått vara medlemmar i skolans elevkår.